Vänsterpartiet

Så här svarade Vänsterpartiet

Vi som fått frågor

1. Malin Björk
2. Mikael Gustafsson
3. LiseLotte Olsson
4. Linda Snecker
5. Dror Feiler
6. Birgitta Axelsson Edström
7. Leo Ahmed
8. Birgitta Sevefjord
9. Mia Sydow Mölleby
10. Emil Broberg

Har idag ett mandat i Europaparlamentet och tillhör parlamentets näst minsta partigrupp Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster – GUE/NGL.

I Vänsterpartiets valplattform, som är i form av ett uttalande av partistyrelsen inför EU-valet, nämns ingenting om hbtq-frågor.

Kommentar från Vänsterpartiet 

Vi är stolta vänsterpartister. I EU, precis som i Sverige går vänstern före när det gäller hbtq-frågor. Vi har gjort det hela tiden och vi kommer att fortsätta göra det.

När riksdagsledamoten Jörn Svensson talade på frigörelseveckan 1979 var det långt innan det fanns några politiska poäng att plocka. Han uttryckte det som vi känner även idag: ”Mänsklig kärlek kan ha många uttrycksformer. Den kan vara våldsam och passionerad. Den kan vara stillsam och anspråkslös. Den kan vara jublande och tragisk. Den kan vara vånda och lidande. Den kan vara patetisk och till och med en smula löjlig. Men en sak kan den aldrig vara. Den kan aldrig vara skamlig.”

De som följt debatten om lika rättigheter har alltid kunnat se vänsterpartister i första ledet. Vi var först att motionera om samkönade äktenskap i riksdagen. Vi drev på för att avskaffa tvångssteriliseringarna och för samkönade pars rätt till insemination. Vi föreslog en lag mot diskriminering redan tio år innan den infördes.

Det arbetet för vi också i EU-parlamentet. Därför är RFSL:s genomgång missvisande. Vi har vid en lång rad tillfällen röstat för att parlamentet uttrycker sin vilja att stärka hbtq-personers rättigheter i alla EU-länder. Den genomgång som gjorts av EU-parlamentets LGBT-intergrupp visar att det funnits 118 rapporter som har skrivningar om hbtq-personers rättigheter. Vänsterpartiet har röstat för alla sådana skrivningar i varje enskild omröstning. Dessa ingick inte i RFSL:s genomgång.

När det gäller de förslag till lagstiftning som vi inte röstat för grundar sig våra ställningstaganden på att det ibland vore sämre för hbtq-personer om de gick igenom, eller för att de ingick i ett större sammanhang där vi stod upp för ökad rättvisa och solidaritet, exempelvis så välkomnar vi att könsidentitet inkluderades i direktivet för skyddsgrunder för asyl, men omröstningen handlade om att ge grönt ljust för EU:s samlade bedömning av vilka som ska få skydd. Vi röstar inte för en inhuman flyktingpolitik.

Vi vill inte heller ha en gemensam diskrimineringslagstiftning som blir både golv och tak för hbtq-rättigheter i EU. Vi har valt att avvakta det konkreta förslaget innan vi säger ja eller nej till det. Det gynnar knappast hbtq-personer i Litauen om Sverige inte kan gå före med bättre lagstiftning.

Vi välkomnar granskning av hur väl vi uppfyller väljarnas förväntningar. Men det vore tråkigt om förenklade måttstockar satte ribban för det politiska arbetet. Vänsterpartiet kommer aldrig att låta hbtq-frågorna nedprioriteras eller försvinna från dagordningen. I de sammanhang där vi röstar nej eller avstår i omröstningar i EU-parlamentet är det för att besluten i praktiken riskerar att försämra för hbtq-personers rättigheter eller inte lever upp till de höga krav på mänskliga rättigheter vi ställer.

Det kan man naturligtvis göra olika bedömningar av beroende på hur väl man tror om EU-systemets möjligheter att stärka alla människors rätt och värdighet. Vi menar att många politiker har en naiv tilltro till EU:s goda vilja på detta område. Vi värnar Sveriges möjligheter att gå före och hbtq-personers rättigheter i hela Europa.

Vi är hbtq-personer, vi är vänster, och vi kämpar för alla människors lika värde och mot konservativa mörkerkrafter i hela Europa. Det kan väljarna lita på.

Malin Björk, förstanamn för Vänsterpartiet i valet till Europaparlamentet
Hans Linde, riksdagsledamot och talesperson för Vänsterpartiet i hbtq-frågor

 

RFSL svarar

Vi är väldigt väl medvetna om Vänsterpartiets stolta historia och nuvarande starka engagemang i frågor som rör hbtq-rättigheter. Detta brukar ju inte minst visa sig i RFSL:s undersökningar inför valen till den svenska riksdagen, där V och RFSL har samma uppfattning i den absoluta majoriteten av de hbtq-politiska frågorna. Just den här rapporten från RFSL handlade dock specifikt om hbtq-politik på EU-nivå under den föregående mandatperioden samt inför den kommande och där verkar V och RFSL onekligen ibland förespråka olika tillvägagångssätt och strategier. Vi välkomnar den här möjligheten till ytterligare klargöranden, så att väljarna kan få en så tydlig bild som möjligt av V:s resonemang och ställningstaganden.

Vi förstår komplexiteten i frågorna, att resolutionerna inbegriper många olika frågor och att partierna tar ställning till helheten, men i rapportens kvantitativa analys med procentsatser går det inte att riktigt fånga in saker som bakomliggande motiv i siffrorna. Det har vi försökt fånga i den resonerande texten, där vi också lät partierna själva ge förklaringar till utifrån vår synvinkel problematiska röstningsval. Detta gjorde också V.

Under en mandatperiod behandlas en mängd olika rapporter, resolutioner, direktiv, och så vidare i Europaparlamentet. Några leder till bindande lagstiftning, många andra gör det inte. Vi gjorde ett urval i samråd med vår europeiska paraplyorganisation ILGA Europa, och valde de omröstningar som de och vi menade hade fått mest konkret och direkt inflytande på hbtq-personers situation i EU.

Gällande det omarbetade skyddsgrundsdirektivet så förstår vi att V inte motsätter sig könsidentitet som asylskäl, och att partiet generellt inte vill ha en mindre restriktiv asylpolitik. Här verkar vi helt enkelt ha olika uppfattning om effekter av direktivet. Vi anser inte att det bidrog till en mer restriktiv politik och dessutom var det av stor vikt att könsidentitet för första gången kom med i ett bindande EU-direktiv.

Också i frågan om diskrimineringsdirektivet har vi uppenbarligen olika uppfattning. V har röstat ja till direktivet en gång tidigare (2009). Sedan dess har direktivet stoppats i rådet. Det rör sig alltså inte om något nytt förslag. Nu verkar V vara mer tveksamma än för fem år sedan, med hänvisning till att direktivet skulle kunna bli ett för lågt tak och urholka existerande diskrimineringslagar i medlemsländer. RFSL anser inte att den utvecklingen är så sannolik. Länder kan ha en mer långtgående eller inkluderande lagstiftning än vad EU har – vilket ju redan är fallet på arbetsmarknadsområdet i Sverige till exempel.

Vi ser fram emot en fortsatt god kontakt med V under de kommande åren och vill gärna fördjupa våra samtal om EU-politik.

Ulrika Westerlund
förbundsordförande RFSL

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?

Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året.

Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer.

RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.

Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?

Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön.

Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap.

Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter.

RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”.

Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer.

RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.

Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?

Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten.

I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora.

EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering.

RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.

Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?

Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE.

Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.

Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna.

RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?

Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande.

Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar.

Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner.

RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

Malin Björk

1. Ja. Vi i vänsterpartiet anser generellt att ny EU lagstiftning tenderar att vara en dålig idé, eftersom det alltför ofta blir innebär en de facto harmonisering till det sämre. Därför vill vi se den framförhandlade versionen av ett sådant direktiv innan vi tar slutgiltig ställning. Vi accepterar inte en försämring av skyddet mot diskriminering eller en halvmesyr som i realiteten till och med kan befästa eller legitimera diskriminering.

2. Ja

3. Möjligen/inte tagit ställning. Arbetet mot hets och hatbrott pga av sexuell läggning bör stärkas! Jag är inte helt säker på att harmoniserad EU kriminal lagstiftning är det mest effektiva dock.

4. Möjligen/inte tagit ställning. Jag anser inte att EU ska reglera namnlagstiftningar och liknande, men jag anser att om namnbyte skett i tex Sverige så ska detta nya namn erkännas också i annat EU land.

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning. Det beror helt och hållet på hur en sådan mekanism utarbetas och ser ut, och hur det institutionella ansvaret fördelas. Europarådets arbete bör vara grunden och vägledande för EU:s arbete på det här området.

Jag kommer ALLTID stå upp mot mörkerkrafterna som attackerar hbtq personers rättigheter – både innanför och utanför Europaparlamentet.

Vår kärlek mot deras hat!

Mikael Gustafsson

1. Ja. Vi i vänsterpartiet anser generellt att ny EU lagstiftning tenderar att vara en dålig idé, eftersom det alltför ofta blir innebär en de facto harmonisering till det sämre. Därför vill vi se den framförhandlade versionen av ett sådant direktiv innan vi tar slutgiltig ställning. Vi accepterar inte en försämring av skyddet mot diskriminering eller en halvmesyr som i realiteten till och med kan befästa eller legitimera diskriminering.

2. Ja

3. Möjligen/inte tagit ställning. Arbetet mot hets och hatbrott pga av sexuell läggning/könsidentitet bör stärkas. Jag är inte säker på att harmoniserad EU kriminal lagstiftning är det mest effektiva dock.

4. Möjligen/inte tagit ställning. Jag anser inte att EU ska reglera namnlagstiftningar och liknande, men jag anser att om namnbyte skett i tex Sverige så ska detta nya namn erkännas också i annat EU land.

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning. Det beror helt och hållet på hur en sådan mekanism utarbetas och ser ut, och hur det institutionella ansvaret fördelas. Europarådets arbete bör vara grunden för EU:s arbete på det här området.

LiseLotte Olsson

1. Möjligen/inte tagit ställning. Vi i Vänsterpartiet anser generellt att ny EU lagstiftning i verkligheten är en dålig idé, eftersom det alltför ofta  innebär en harmonisering till det sämre. Vi se den förslaget innan vi tar ställning.

2. Ja. Naturligtvis borde detta vara självklart!

3. Nej. Jag tycker att gemensamma EU-lagar generellt är en dålig idé. Men naturligtvis bör arbetet mot hets och hatbrott  på grund av sexuell läggning och eller kön stärkas.

4. Möjligen/inte tagit ställning. EU ska inte reglera namnlagstiftningar och liknande. Ett namnbyte och juridisk könstillhörighet som skett i Sverige eller annat EU-land bör dock gälla i hela EU.

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning. Det beror på hur något sådant utarbetas och hur det kommer att se ut, och hur det institutionella ansvaret fördelas.

Väldigt mycket behövs göras på detta omtåde men jag tycker och tror att det bästa är att göra det samarbets/upplysningsvägen – att göra frågorna överstatliga tror jag inte gynnar framkomsten i att förändra de frågor RFSL driver.

Linda Snecker

1. Ja. Vi i vänsterpartiet anser generellt att ny EU lagstiftning tenderar att vara en dålig idé, eftersom det alltför ofta blir innebär en de facto harmonisering till det sämre. Därför vill vi se den framförhandlade versionen av ett sådant direktiv innan vi tar slutgiltig ställning. Vi accepterar inte en försämring av skyddet mot diskriminering eller en halvmesyr som i realiteten till och med kan befästa eller legitimera diskriminering.

2. Ja

3. Möjligen/inte tagit ställning. Arbetet mot hets och hatbrott pga av sexuell läggning bör stärkas! Jag är inte helt säker på att harmoniserad EU kriminal lagstiftning är det mest effektiva dock.

4. Möjligen/inte tagit ställning. Jag anser inte att EU ska reglera namnlagstiftningar och liknande, men jag anser att om namnbyte skett i tex Sverige så ska detta nya namn erkännas också i annat EU land.

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning. Det beror helt och hållet på hur en sådan mekanism utarbetas och ser ut, och hur det institutionella ansvaret fördelas. Europarådets arbete bör vara grunden och vägledande för EU:s arbete på det här området.

Birgitta Axelsson Edström

1. Ja. Ingen ska diskrimineras pga sexuell läggning. Det är en mänsklig rättighet att slippa diskrimineras och det bör gälla i hela EU liksom i övriga delar av världen.

2. Ja. Kärleken är gränslös. Kärleken är inte roten till elände, det är hatet. Därför ska inte kärleken begränsas.

3. Ja. Varför skulle människor som utsätts för brott hanteras olika pga sexuell läggning? Det är fullständigt orimligt.

4. Ja. Jag vill inte ha diskriminerande regler i något sammanhang.

5. Ja. Detta är ett område där EU kan gå före!

6. Ja. Alla har rätt till mänskliga rättigheter. Det är så självklart att sexuell läggning inte har någon betydelse. Behövs kännbara åtgärder för att nå framåt så är det rimligt att det är tillåtet.

Tack för ert arbete!

Leo Ahmed

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Birgitta Sevefjord

1. Ja. I grunden är jag emot att stärka EUs överstatlighet, men stärkandet av mänskliga rättigheter står över allt annat därför säger jag ja till detta förslag.

2. Ja. Självklart!

3. Möjligen/inte tagit ställning. Även i denna fråga handlar det om hur mycket makt vi ska ge EU och hur mycket makt varje land ska släppa ifrån sig. Som jag ser det brister EU i demokratisk legitimitet och därför vill jag inte ge EU lagstiftsande och dömande makt. Detta till trots lutar jag mest mot ett JA, men behöver fundera vidare.

4. Möjligen/inte tagit ställning. Om namnbyte skett i ett land ska det erkännas i andra EU länder, men jag vill inte ha en lagstiftning.

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning. Gärna en handlingsplan men ingen lagstftning.

Mia Sydow Mölleby

1. Ja. Jag tycker generellt att EU ska ha så lite makt som möjligt i de flesta frågor. Om EU inför direktiv så finns också alltid risken att länder inte kan ha starkare regleringar för att det då anses som handelshinder.

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja. Det är bisarrt att länder kan straffas om ekonomin inte sköts enligt de regler EU satt upp men att det inte finns några som helst möjligheter att kräva att länder lever upp tiull grundläggande mänskliga rättigheter!

Emil Broberg

1. Ja

2. Ja

3. Nej. Jag tycker inte att EU ska fatta denna typ av beslut. Lagstiftning är något som varje land ska besluta om själva. Dock är det en mycket viktig fråga att driva att alla länder borde instifta denna typ av lagar då det är ett omfattande och stort problem som måste bekämpas.

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Tack för att ni driver dessa frågor. Det är mycket viktigt och bra.

Jag kommer ALLTID stå upp mot mörkerkrafterna som attackerar hbtq personers rättigheter – både innanför och utanför Europaparlamentet.

—Malin Björk

Vi accepterar inte en försämring av skyddet mot diskriminering eller en halvmesyr som i realiteten till och med kan befästa eller legitimera diskriminering.

—Mikael Gustafsson

I grunden är jag emot att stärka EUs överstatlighet, men stärkandet av mänskliga rättigheter står över allt annat därför säger jag ja till detta förslag.

—Birgitta Sevefjord