Sverigedemokraterna

Så här svarade Sverigedemokraterna

Vi som fått frågor

1. Kristina Winberg
2. Peter Lundgren
3. Johnny Skalin
4. Julia Kronlid
5. Roger Richtoff
6. Paula Bieler
7. Pavel Gamov
8. Markus Wiechel
9. Anna Hagwall
10. Mikael Jansson

Har idag inget mandat i Europaparlamentet. Om Sverigedemokraterna skulle få mandat är det sannolikt att partiet, tillsammans med bl.a. förmodligen franska Front National, nederländska PVV och belgiska Vlaams Belang, försöker skapa en ny EU-skeptisk och högernationalistisk partigrupp.

Under ”Partiet för en EU-kritisk politik” på Sverigedemokraternas hemsida nämns ingenting om hbtq-frågor.

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?
Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer. RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.
Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?
Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön. Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap. Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter. RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.
Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?
EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”. Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer. RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.
Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?
Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten. I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora. EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering. RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.
Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?
Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE. Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder. Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna. RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.
Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?
Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande. Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar. Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner. RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.
Kristina Winberg

1. Möjligen/inte tagit ställning. För Sverigedemokraterna är det centralt att ingen människa ska diskrimineras på grundval av sin sexuella läggning. Samtidigt är det partiets grundläggande inställning att EU ska omvandlas till ett mellanstatligt samarbetsprojekt. Sverigedemokraterna är moståndare till överstatlighet och vill således överlåta till länderna att själva avgöra hur deras diskrimineringslagstiftning ska se ut.

2. Möjligen/inte tagit ställning. Sverigedemokraterna ställer sig bakom möjligheten samkönade par att ingå partnerskap och att samkönade par ska åtnjuta samma juridiska rättigheter. Denna fråga är mer komplex än så eftersom det även handlar om andra länders lagstiftning. Sverigedemokraterna anser att det är varje lands rättighet att besluta om sina egna regler för partnerskap.

3. Nej. Sverigedemokraterna ställer upp på vår svenska lagstiftning som möjliggör straffskärpningar mot denna typ av hatbrott. Vi anser däremot inte att det är rätt att EU ska ges straffrättslig makt utan vill vi påverka andra länder ska det ske genom opinionsbildning inte genom tvång och överstatlighet.

4. Möjligen/inte tagit ställning. Sverigedemokraterna anser att det i grunden är länderna själva som ska bestämma över den här typen av lagstiftning.

5. Ja

6. Nej. Sverigedemokraterna är principiellt mot överstatlighet. Det är ett stort problem att EU idag fjärmar sig från folken och stiftar lagar över huvudet på ländernas egna befolkningar. EU ska givetvis arbeta för att mänskliga rättigheter stärks men EU:s roll ska inte vara att bestämma över andra länders lagstiftning.

Sverigedemokraterna värnar hbtq-personers rättigheter. Samtidigt är det partiets hållning att det är upp till varje land att bestämma om sin egen lagstiftning. Vi i Sverige kan ha många synpunkter på brister i andra länders lagstiftningar men det är i grunden en sak för ländernas befolkningar att ta ställning till. Vi kan däremot påverka genom opinionsbildning.

Peter Lundgren

1. Nej, Vi ställer oss bakom en rekommendation men vill inte ge EU mer makt att bestämma över medlemsländerna.

2. Möjligen/inte tagit ställning

3. Möjligen/inte tagit ställning. Vi ställer oss bakom en rekommendation. Vi vill inte ge EU mer makt över medlemsländerna.

4. Nej. Vi ställer oss bakom en rekommendation. Vi vill inte ge EU mer makt över medlemsländerna.

5. Möjligen/inte tagit ställning. Vi ställer oss bakom en rekommendation. Vi vill inte ge EU mer makt över medlemsländerna.

6. Möjligen/inte tagit ställning. Vi ställer oss bakom en rekommendation. Vi vill inte ge EU mer makt över medlemsländerna.

På ett partipolitiskt plan vill vi inte ge EU någon som helst utökning av sin makt, vi vill återföra självbestämmanderätten till vårt land.
Mot bakgrund av detta blir det svårt att ge ett annorlunda svar än jag gjort.
Ingen människa väljer sin sexuella läggning, trakasserier och diskriminering mot människor pga deras sexuella läggning är oacceptabelt och skall rättsligt beivras.
Vidare anser Sverigedemokraterna att människors sexuella preferenser primärt är en privat fråga och ingenting partiet fäster någon vikt vid.

Julia Kronlid

1. Möjligen/inte tagit ställning. Är principiellt emot för mycket av överstatliga lagar från EU. diskriminering ska dock givetvis motverkas och brott mot grundläggande mänskliga rättigheter bör bli fall för Europadomstolen. EU ska ställa krav på antidiskrimineringslagar innan det antas som medlemsland.

2. Möjligen/inte tagit ställning. Huruvida länder ska tillåta homoäktenskap bör vara upp till varje medlemsland men vid flytt bör det kunna lösas på olika lösningar för att göra det så pragmatiskt och smidigt som möjligt.

3. Möjligen/inte tagit ställning. Jag anser givetvis att hatbrott ska vara olagligt och om det finns länder inom EU som tillåter det ska det väcka stark kritik och bli fall för Europadomstolen, gemensamma lagar är jag dock kritisk emot för att jag inte är en förespråkare av ett överstatligt EU generellt.

4. Nej. Detta bör vara upp till varje medlemsland att avgöra!

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning. Givetvis ska alla länder resepktera mänskliga rättigheter. Konsekvenser i form av sanktioner måste dock ställas i proportion till händelsen.

Roger Richtoff

1. Ja, Innebörden av till exempel övertygelse måste klarläggas innan ett entydigt ja lämnas.

2. Ja,  Anser att rörligheten skall innebära försörjningsskyldighet för den partner som medföljer utan att ha arbete.

3. Möjligen/inte tagit ställning. Då även svenskar kommer att skyddas inom ramen för hets mot folkgrupp, så kommer mitt svar att stärkas.

4. Nej, Finns viktigare frågor att ta initiativ till.

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning.

Jag anser att ett djupare resonemang är nödvändigt för att förstå innebörden av de olika frågorna och svaren.
Hälsar Roger

Anna Hagwall

1. Möjligen/inte tagit ställning.

2. Ja

3. Nej

4. Nej

5. Möjligen/inte tagit ställning

6. Möjligen/inte tagit ställning

Eftersom jag är motståndare till EU vill jag inte utöka EUs inflytande på ännu fler område.

Sverigedemokraterna är moståndare till överstatlighet och vill således överlåta till länderna att själva avgöra hur deras diskrimineringslagstiftning ska se ut.

—Kristina Winberg

Vidare anser Sverigedemokraterna att människors sexuella preferenser primärt är en privat fråga och ingenting partiet fäster någon vikt vid.

—Peter Lundgren

Anser att rörligheten skall innebära försörjningsskyldighet för den partner som medföljer utan att ha arbete.

—Roger Richtoff