Socialdemokraterna

Så här svarade S

Vi som fått frågor

1. Marita Ulvskog
2. Olle Ludvigsson
3. Jytte Guteland
4. Jens Nilsson
5. Anna Hedh
6. Aleksander Gabelic
7. Ellinor Eriksson
8. Mattias Olsson
9. Evin Incir
10. Johan Danielsson

Har idag sex mandat i Europaparlamentet och tillhör parlamentets näst största partigrupp, socialdemokratiska PES.

I Socialdemokraternas valmanifest nämns ingenting uttryckligen om hbtq-frågor. Däremot återfinns detta ställningstagande: ”I EU finns tydliga krav på demokrati, yttrandefrihet och rättssäkerhet. EU måste tydligt agera när medlemsländer frångår dessa principer eller kränker medborgares rättigheter.”

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?

Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året.

Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer.

RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.

Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?

Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön.

Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap.

Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter.

RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”.

Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer.

RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.

Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?

Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten.

I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora.

EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering.

RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.

Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?

Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE.

Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.

Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna.

RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?

Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande.

Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar.

Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner.

RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

Marita Ulvskog

1. Ja. Vi stöder antagande av ett horisontellt direktiv och röstade 2009 för detta i Europaparlamentet, men frågan är tyvärr blockerad av regeringarna i EU.  Undersökningar som gjort i EU, bland annat av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA)visar på en omfattande diskriminering mot homo- och transpersoner.  En enkätundersökning från 2013 kom fram till att varannan hbt-person som besvarat enkäten runtom i hela EU hade känt sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sin sexuella läggning under det år som föregick undersökningen, var tredje svarande hade diskriminerats i fråga om tillgång till varor eller tjänster, var fjärde svarande hade utsatts för fysisk misshandel och var femte svarande hade diskriminerats i samband med anställning eller arbete. Skyddet mot diskriminering varierar kraftigt mellan medlemsstater.  Vi tror att det övergripande direktiv skulle kunna minska diskriminering och ge ett bättre skydd utanför arbetslivet.

2. Ja. Rätten till fri rörlighet ska gälla för alla, oavsett sexuell läggning. Idag begränsas rätten till fri rörlighet på ett oacceptabelt sätt för samkönade par, genom att äktenskap och sociala rättigheter inte erkänns.
Vi har i Europaparlamentet drivit på för att EU- kommissionen ska utfärda riktlinjer för att säkerställa att direktiven om fri rörlighet 2004/38/EG och rätt till familjeåterföreningen genomförs på ett sådant sätt att man garanterar respekten för alla typer av familjer som är rättsligt erkända enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Vi vill också att Kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av alla civilståndshandlingar inom EU, inklusive registrerade partnerskap, äktenskap och rättsligt erkännande av könstillhörighet för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare och deras familjer när de utövar sin rätt till fri rörlighet.

3. Ja. Det finns redan idag ett så kallat rambeslut med minimibestämmelser för hatbrott (2008/913/RIF) i EU. Detta syftar till att bekämpa framför allt rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda och hatbrott, och ålägger medlemsstaterna att straffbelägga offentlig uppmaning till våld eller hat på grundval av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung.
Vi är för översyn av detta beslut och att även hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ska förbjudas.  Detta skulle stärka EU och medlemsstaternas arbete mot hatbrott och underlätta samarbete.

4. Ja. Vi är för att transpersoner s rätt att ändra juridisk könstillhörighet, men det är oklart om EU kan besluta om detta. Vi är självklart för att driva på medlemsstaterna för att garantera denna rättighet. Vi vill också att EU-kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar inom EU, inklusive rättsligt erkännande av könstillhörighet för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare. Vi har i Europaparlamentet länge drivit på för att Kommissionen ska anta en handlingsplan för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

5. Ja. Under de senaste åren har EU utvecklat flera nya instrument för att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. Det finns riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter och hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter.
I Europaparlamentet  stöder vi regelbundet rapporter när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter kränks runtom i världen. Det viktigt ett EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i alla diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.  Vi anser också att EU måste ställa tydliga krav om respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar.

6. Ja. Alla stater som vill gå med i EU måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna för rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det vore orimligt att låta medlemsstater bryta mot dessa kriterier när de väl är med. Ett tydligt exempel är Litauen och lagen mot ”homosexuell propaganda” mot minderåriga och utvecklingen i Ungern minoriteters rättigheter regelbundet kränks. Vi stöder införandet av ”Köpenhamnskommmission” som ska se över att medlemsstaterna respekterar kriterierna som är ett krav för gå med i EU.

Olle Ludvigsson

1. Ja. Vi vill se ett horisontellt direktiv och röstade 2009 för detta i Europaparlamentet. Tyvärr blockeras frågan av medlemsländerna i rådet. Undersökningar som gjorts inom EU – bland annat av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) – ger en bild av att det finns en omfattande diskriminering mot homo- och transpersoner.  Förra året visade en enkät att varannan hbt-person inom EU hade känt sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sin sexuella läggning, att var tredje person hade diskriminerats i fråga om tillgång till varor eller tjänster, att var fjärde person hade utsatts för fysisk misshandel och att var femte person hade diskriminerats i samband med anställning eller arbete. Skyddet mot diskriminering varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Vi tror att ett övergripande direktiv skulle kunna minska diskrimineringen och ge ett bättre skydd utanför arbetslivet.

2. Ja. Rätten till fri rörlighet ska gälla för alla, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Idag begränsas rätten till fri rörlighet på ett oacceptabelt sätt för samkönade par, genom att äktenskap och sociala rättigheter inte erkänns.
Vi har i Europaparlamentet drivit på för att EU-kommissionen ska utfärda riktlinjer för att säkerställa att direktiven om fri rörlighet (2004/38/EG) och rätt till familjeåterförening genomförs på ett sådant sätt att man garanterar respekten för alla typer av familjer som är rättsligt erkända i medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Vi vill också att kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av alla civilståndshandlingar inom EU – inklusive registrerade partnerskap, äktenskap och rättsligt erkännande av könstillhörighet – för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare och deras familjer när de använder sin rätt till fri rörlighet.

3. Ja. Det finns redan idag ett så kallat rambeslut med minimibestämmelser för hatbrott (2008/913/RIF) i EU. Det syftar till att bekämpa framför allt rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda och hatbrott. Det ålägger medlemsstaterna att straffbelägga offentlig uppmaning till våld eller hat på grundval av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung.
Vi är för en översyn av detta beslut och att även hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ska förbjudas. Detta skulle stärka EU:s och medlemsstaternas arbete mot hatbrott och underlätta samarbete.

4. Ja. Vi är för transpersoners rätt att ändra juridisk könstillhörighet, men det är oklart om EU kan besluta om detta. Vi är självklart för att driva på medlemsstaterna så att de garanterar denna rättighet. Vi vill också att EU-kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar inom EU, inklusive rättsligt erkännande av könstillhörighet, för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare. Vi har i Europaparlamentet länge drivit på för att kommissionen ska anta en handlingsplan för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

5. Ja. Under de senaste åren har EU utvecklat flera nya instrument för att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. Det finns riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter.
I Europaparlamentet stöder vi regelbundet rapporter som markerar mot att hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter kränks runtom i världen. Det är viktigt att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i alla diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder. Vi anser också att EU måste ställa tydliga krav om full respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar.

6. Ja. Alla stater som vill gå med i EU måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna för rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det vore orimligt att låta medlemsstater bryta mot dessa kriterier när de väl är med. Ett tydligt exempel är Litauen och lagen mot ”homosexuell propaganda” mot minderåriga och utvecklingen i Ungern där minoriteters rättigheter regelbundet kränks. Vi stöder införandet av en ”Köpenhamnskommission” som ska kontrollera att medlemsstaterna konsekvent respekterar kriterierna för rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter.

Jytte Guteland

1. Ja. Socialdemokraterna stöder antagande av ett horisontellt direktiv och röstade år 2009 för detta i Europaparlamentet, men frågan är tyvärr blockerad av regeringarna i EU.  Undersökningar som gjort i EU, bland annat av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar på en omfattande diskriminering mot homo- och transpersoner.  En enkätundersökning från år 2013 kom fram till att varannan hbt-person som besvarat enkäten runtom i hela EU hade känt sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sin sexuella läggning under det år som föregick undersökningen, var tredje svarande hade diskriminerats i fråga om tillgång till varor eller tjänster, var fjärde svarande hade utsatts för fysisk misshandel och var femte svarande hade diskriminerats i samband med anställning eller arbete. Skyddet mot diskriminering varierar kraftigt mellan medlemsstater.

Jag tror att det övergripande direktiv skulle kunna minska diskrimineringen och ge ett bättre skydd utanför arbetslivet.

2. Ja. Rätten till fri rörlighet ska gälla för alla, oavsett sexuell läggning. Idag begränsas rätten till fri rörlighet på ett oacceptabelt sätt för samkönade par, genom att äktenskap och sociala rättigheter inte erkänns.
Socialdemokraterna har i Europaparlamentet drivit på för att EU- kommissionen ska utfärda riktlinjer för att säkerställa att direktiven om fri rörlighet 2004/38/EG och rätt till familjeåterföreningen genomförs på ett sådant sätt att man garanterar respekten för alla typer av familjer som är rättsligt erkända enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning.

3. Ja. Det finns redan idag ett så kallat rambeslut med minimibestämmelser för hatbrott (2008/913/RIF) i EU. Detta syftar till att bekämpa framför allt rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda och hatbrott, och ålägger medlemsstaterna att straffbelägga offentlig uppmaning till våld eller hat på grundval av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung.
Jag är för en översyn av detta beslut och anser att även hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ska förbjudas.  Detta skulle stärka EU och medlemsstaternas arbete mot hatbrott och underlätta samarbete.

4. Ja. Socialdemokraterna är för att transpersoners rätt att ändra juridisk könstillhörighet, men det är oklart om EU kan besluta om detta. Jag är självklart för att driva på medlemsstaterna för att garantera denna rättighet. Socialdemokraterna vill också att EU-kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar inom EU, inklusive rättsligt erkännande av könstillhörighet för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare. Vi har i Europaparlamentet länge drivit på för att Kommissionen ska anta en handlingsplan för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

5. Ja. Under de senaste åren har EU utvecklat flera nya instrument för att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. Det finns riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter och hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter.
I Europaparlamentet stöder Socialdemokraterna regelbundet rapporter till stöd för mänskliga rättigheter, när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter kränks runtom i världen. Det viktigt ett EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i alla diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.  Vi anser också att EU måste ställa tydliga krav om respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar.

6. Ja. Alla stater som vill gå med i EU måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna för rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det vore orimligt att låta medlemsstater bryta mot dessa kriterier när de väl är med. Ett tydligt exempel är Litauen och lagen mot ”homosexuell propaganda” mot minderåriga och utvecklingen i Ungern minoriteters rättigheter regelbundet kränks. Socialdemokraterna stöder införandet av en s.k. ”Köpenhamnskommission” som ska se över att medlemsstaterna respekterar kriterierna som är ett krav för gå med i EU.

Jag vill gärna också att EU är en aktiv utrikesaktör för mänskliga rättigheter och agerar pådrivande mot exempelvis Ryssland och Uganda när de nu inför antigaylagar. EU kan genom sin storlek åstadkomma ännu mer tryck än enskilda medlemsländer.

Jens Nilsson

1. Ja. Vi stöder antagande av en sådan lagstiftning och röstade 2009 för detta i Europaparlamentet, men frågan är tyvärr blockerad av medlemsländernas regeringar.  Undersökningar som gjorts i EU, bland annat av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar omfattande diskriminering mot homo- och transpersoner.  En enkätundersökning från 2013 kom fram till att varannan hbt-person som besvarat enkäten runtom i hela EU hade känt sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sin sexuella läggning, var tredje svarande hade diskriminerats i fråga om tillgång till varor eller tjänster, var fjärde svarande hade utsatts för fysisk misshandel och var femte svarande hade diskriminerats i samband med anställning eller arbete. Skyddet mot diskriminering varierar kraftigt mellan medlemsstater.  Vi tror att det övergripande direktiv skulle kunna minska diskriminering och ge ett bättre skydd utanför arbetslivet.

2. Ja. Rätten till fri rörlighet ska gälla för alla, oavsett sexuell läggning. Idag begränsas rätten till fri rörlighet på ett oacceptabelt sätt för samkönade par, genom att äktenskap och sociala rättigheter inte erkänns.
Vi har i Europaparlamentet drivit på för att EU- kommissionen ska utfärda riktlinjer för att säkerställa att direktiven om fri rörlighet 2004/38/EG och rätt till familjeåterföreningen genomförs på ett sådant sätt att man garanterar respekten för alla typer av familjer som är rättsligt erkända enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Vi vill också att EU-kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av alla civilståndshandlingar inom EU, inklusive registrerade partnerskap, äktenskap och rättsligt erkännande av könstillhörighet för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare och deras familjer när de utövar sin rätt till fri rörlighet.

3. Ja. Ja. Det finns redan idag ett så kallat rambeslut med minimibestämmelser för hatbrott (2008/913/RIF) i EU. Detta syftar till att bekämpa framför allt rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda och hatbrott, och lägger ansvar på medlemsländerna att straffbelägga offentlig uppmaning till våld eller hat på grund av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung.
Vi är för en översyn av detta beslut och att även hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ska förbjudas. Detta skulle stärka EU och medlemsstaternas arbete mot hatbrott och underlätta samarbete.

4. Ja. Vi är för transpersoners rätt att ändra juridisk könstillhörighet, men det är oklart om EU kan besluta om detta. Vi är självklart för att driva på medlemsstaterna att garantera denna rättighet. Vi vill också att EU-kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar inom EU, inklusive rättsligt erkännande av könstillhörighet för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare. Vi har i Europaparlamentet länge drivit på för att EU-kommissionen ska anta en handlingsplan för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

5. Ja. Under de senaste åren har EU utvecklat flera nya instrument för att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. Det finns riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter och hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns även i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter.
I Europaparlamentet stöder vi regelbundet resolutioner när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter kränks runtom i världen. Vi anser också att EU måste ställa tydliga krav om respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar. Det är viktigt att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i alla diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.

6. Ja. Alla stater som vill gå med i EU måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna för rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det vore orimligt att låta medlemsstater bryta mot dessa kriterier när de väl är med. Ett tydligt exempel är Litauen och lagen mot ”homosexuell propaganda” mot minderåriga och utvecklingen i Ungern där minoriteters rättigheter kränks regelbundet. Vi stöder införandet av en ”Köpenhamnskommission” som ska se till att medlemsstaterna respekterar kriterierna som är ett krav för gå med i EU.

Anna Hedh

1. Ja, det här är en av de viktigaste frågorna för mig och något jag kommer kämpa för om jag blir återvald. Det är jätteviktigt att vi får igenom ett ett horisontellt direktiv mot diskriminering i EU. Vi gjorde ett tappert försök 2008-2009  men tyvärr blockerades det av regeringarna i EU.  Jag tror att ett övergripande direktiv mot diskriminering skulle göra arbetet mycket lättare när det gäller tex. Bekämpning av diskriminering mot  HBTI-personer.

2. Ja, självklart, Rätten till fri rörlighet ska gälla för alla EU-medborgare, oavsett sexuell läggning. Idag begränsas rätten till fri rörlighet på ett oacceptabelt sätt för samkönade par, genom att äktenskap och sociala rättigheter inte erkänns.
Vi har i Europaparlamentet drivit på för att EU- kommissionen ska utfärda riktlinjer för att säkerställa att direktiven om fri rörlighet 2004/38/EG och rätt till familjeåterföreningen genomförs på ett sådant sätt att man garanterar respekten för alla typer av familjer som är rättsligt erkända enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Vi vill också att Kommissionen ska lägga fram förslag om ömsesidigt erkännande av verkningarna av alla civilståndshandlingar inom EU, inklusive registrerade partnerskap, äktenskap och rättsligt erkännande av könstillhörighet för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare och deras familjer när de utövar sin rätt till fri rörlighet.

3. Ja, idag finns det redan ett minimidirektiv mot hatbrott, men det behöver ses över och förbättras. Det är också viktigt att kommissionen tar parlamentets uppmaning på allvar om att vi behöver en strategi mot diskriminering mot HBTI-personer

4. Ja, självklart!

5. Ja, självklart. Under de senaste åren har EU utvecklat flera nya instrument för att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. Det finns riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter och hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter.
I Europaparlamentet  stöder vi regelbundet rapporter när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter kränks runtom i världen. Det viktigt ett EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i alla diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.  Vi anser också att EU måste ställa tydliga krav om respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar.

6. Ja, Ja, men egentligen skulle det inte behövas eftersom alla MS har skrivit under Köpenhamnskriterierna när de blev medlemmar som innebär att man står upp för alla människors lika värde. Tyvärr är det flera medlemsländer som inte har stått upp för detta. Ja, det krävs tuffar straff för de som bryter mot köpenhamnkriterierna.

Jag vill bara tacka för er hjälp och ert stöd under den här mandatperioden. Jag har jobbat mycket med HBTQ-frågorna och jag och min pol.sak har haft god hjälp av er. Jag kommer fortsätta kampen för HBTQ-personers rättigheter om jag kommer in i parlamentet igen.

Ellinor Eriksson

1. Ja. Enligt flertalet undersökningar så utsätts homo och transpersoner för omfattande diskriminering i EU. Samtidigt varierar skyddet mot diskriminering pga av sexuell läggning kraftigt mellan EU:s medlemsländer. Socialdemokraterna röstade 2009 för ett horisontellt direktiv som skulle skydda HBT personers rättigheter, detta har dessvärre blockerats av medlemsländerna. Jag vill verka för att ett sådant direktiv blir verklighet då jag tror det kan minska diskrimineringen och förbättra skyddet utanför arbetslivet.

2. Ja. Rätten till fri rörlighet ska gälla alla. Idag begränsas samkönade par genom att äktenskap och sociala rättigheter inte erkänns. Det är oacceptabelt. Vi socialdemokrater vill bland annat se ett förslag om ett ömsesidigt erkännande av alla civilståndshandlingar inom EU, inklusive registrerade partnerskap, äktenskap och rättsligt erkännande av könstillhörighet. Detta för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare och deras familjer när de utövar sin rätt till fri rörlighet.

3. Ja. Idag finns ett rambeslut med minimibestämmelser för hatbrott i EU. Detta syftar främst till att bekämpa rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda och hatbrott. Jag skulle gärna se att hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck också förbjuds. Det skulle stärka EU och medlemsstaternas arbete mot hatbrott och underlätta samarbete.

4. Ja. Jag är självklart för att att driva på medlemsstaterna för att garantera denna rättighet. Det är dock oklart om EU kan besluta om detta. Socialdemokraterna har i Europaparlamentet länge drivit på för att kommissionen ska anta en handlingsplan för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

5. Ja. EU har utvecklat en rad instrument för att förbättra situationen för HBTQ personers mänskliga rättigheter i världen. Bland annat finns det riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers rättigheter. I Europaparlamentet kommer jag precis som Socialdemokraterna gjort stödja rapporter när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter kränks runtom i världen. EU måste ställa tydliga krav om respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar.

6. Ja. Alla stater som vill gå med i EU måste uppfylla krav angående rättstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det vore högst orimligt att låta länder bryta mot dessa kriterier när man väl är med. Litauens lag mot ”homosexuell propaganda” är ett tydligt exempel på ett brott mot dessa regler. Socialdemokraterna stöder införandet av en ”Köpenhamnskommission” som ska se över att medlemsstaterna respekterar kriterierna som är ett krav för att gå med i EU.

Tack för allt bra arbete ni gör världen över! jag är själv stolt medlem i RFSL Ungdom.

Mattias Olsson

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Evin Incir

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Mänskliga rättigheter är universella och ska inkludera alla oavsett land eller continent. RFSLs arbete är därför viktigt då hbtq-personers situation uppmärksammas allt för sällan i den allmänna debatten.

Rätten till fri rörlighet ska gälla för alla, oavsett sexuell läggning. Idag begränsas rätten till fri rörlighet på ett oacceptabelt sätt för samkönade par, genom att äktenskap och sociala rättigheter inte erkänns.

—Marita Ulvskog

Idag finns det redan ett minimidirektiv mot hatbrott, men det behöver ses över och förbättras. Det är också viktigt att kommissionen tar parlamentets uppmaning på allvar om att vi behöver en strategi mot diskriminering mot HBTI-personer.

—Anna Hedh

Socialdemokraterna har i Europaparlamentet länge drivit på för att kommissionen ska anta en handlingsplan för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

—Ellinor Eriksson