Riksdagsvalet 2014, här finns rapporten i sin helhet

Idag (28/7-14) inleds årets upplaga av Stockholm Pride. RFSL rivstartar firandet med att lansera rapporten ”Riksdagsval under regnbågen”, en kartläggning av de politiska partiernas agerande och ställningstaganden i hbtq-frågor. Utifrån enkätsvar i 14 hbtq-frågor (frågor som särskilt berör homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter) har 321 riksdagskandidater från tio partier poängsatts. 20 riksdagskandidater (tio MP-kandidater, fem PP-kandidater, två FP-kandidater, en V-kandidat, en C-kandidat och en FI-kandidat) har tilldelats maxpoängen 24 poäng. Lägst poäng (1) har tilldelats två SD-kandidater.

 

Ja tack! Ta mig till rapporten!

Sammanfattning

RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, har gjort en kvantitativ bedömning av riksdagskandidaters enkätsvar i tolv hbtq-frågor (frågor som särskilt berör homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter). Detta genom att poängsätta 14 frågor, som 321 (51,8 procent) av 620 tillfrågade riksdagskandidater svarat på. 20 riksdagskandidater (tio MP-kandidater, fem PP-kandidater, två FP-kandidater, en V-kandidat, en C-kandidat och en FI-kandidat) har tilldelats maxpoängen 24 poäng. Lägst poäng har tilldelats två SD-kandidater, som båda fått 1 poäng.

Enkätundersökningen pekar på att inställningen till hbtq-frågor bland riksdagskandidaterna är relativt positiv, men att den varierar mycket mellan partierna. Inte bara mellan partierna utan också inom partierna varierar inställningen till de olika frågor som ställts. Mest splittrade i inställningen till dessa frågor var kandidaterna från Moderaterna. Gällande alla frågor som ställdes i enkäten har flest kandidater genomgående, på varje enskild fråga, svarat JA.

Därutöver har riksdagens hantering av hbtq-frågor under mandatperioden granskats. Det parti som i riksdagen under 2010-2014, utifrån åtta riksdagsomröstningar, haft högst överensstämmelse i procent räknat med RFSL:s åsikter är Miljöpartiet (85,5 procent), följt av Vänsterpartiet (83,6 procent).

Slutligen har en total överensstämmelse, utifrån både enkätsvar och riksdagsomröstningar, i procent räknat mellan RFSL:s ståndpunkter och partierna räknats fram. Det parti som totalt fått högst överensstämmelse är Miljöpartiet (88,6 procent), följt av Vänsterpartiet (86,5 procent). Lägst total överensstämmelse har Sverigedemokraterna (15,2 procent) fått.

Tillvägagångssätt

Syftet med denna rapport är dels att kartlägga valbara riksdagskandidaters inställning i  utvalda hbtq-frågor och dels att kartlägga hur riksdagen agerat i hbtq-frågor under den gångna mandatperioden 2010-2014. En målsättning har varit att försöka förse väljarna med en rättvisande bild av hur engagemanget för hbtq-frågor ser ut inom de olika partierna och försöka definiera vilka de kandidater är som har ett särskilt engagemang i hbtq-frågor. Sammanlagt 620 personer som kandiderar i riksdagsvalet den 14 september har fått en länk till en enkät skickad till sig över e-post. Enkäten har varit webbaserad.

Urvalet av vilka som fått enkäten har gjorts med utgångspunkt från resultatet i det förra riksdagsvalet 2010. Enkäten har, utifrån denna urvalsmodell, skickats till 146 S-kandidater, 143 M-kandidater, 56 MP-kandidater, 56 FP-kandidater, 53 C-kandidater, 49 KD-kandidater och 48 V-kandidater. Därutöver har de 30 översta kandidaterna för Sverigedemokraterna och de 20 översta för Feministiskt initiativ respektive Piratpartiet fått sig enkäten tillsänd. Dessa tre senare partier presenterar inte separata listor för varje valkrets, utan har samma riksdagslista, en så kallad rikslista, i alla valkretsar.

Enkäten skickades första gången ut den 19 juni och därefter har tre påminnelser skickats ut. Svarsfrekvensen per den 26 juli var 51,8 procent, vilket utgör 321 svar. När det gäller riksdagens agerande i hbtq-frågor under den gångna mandatperioden har åtta omröstningar valts ut och poängsatts.

Utformning

14 frågor ställdes i enkäten till kandidaterna, varav två av dessa var sakfrågemässigt sammankopplade. På alla frågor har det varit möjligt att välja mellan att svara JA, Möjligen/inte tagit ställning och NEJ. Poängtilldelning: JA 2 poäng, Möjligen/ inte tagit ställning 0,5 poäng, NEJ 0 poäng. För de två frågor som var sammankopplade i en A- och en B-fråga har det tilldelats 1 poäng för JA, 0,25 poäng för Möjligen/inte tagit ställning och 0 poäng för NEJ. Högsta möjliga poäng: 24 poäng.

Förutom att redovisa varje riksdagskandidats svar och sammanlagda poäng har även en sammanlagd poäng per parti räknats fram. Utifrån denna sammanlagda poäng har det därefter räknats fram en procentsats gällande överensstämmelse mellan varje partis riksdagskandidaters sammanlagda svar och RFSL:s åsikter i sakfrågorna. På liknande sätt har de åtta redovisade omröstningarna i riksdagen 2010-2014 poängsatts per röstande ledamot. För JA-röst har 1 poäng tilldelats, för avstår 0,5 poäng och för NEJ-röst 0 poäng. Utifrån det sammanlagda antalet röstningar per parti har det räknats fram en procentsats gällande överensstämmelse mellan varje partis riksdagsledamöters tilldelade poäng och RFSL:s åsikter i sakfrågorna. (RFSL:s åsikt i de åtta sakfrågorna är i samtliga fall JA i sakfrågan.)

Slutligen har de sammanlagda poängen för varje parti gällande dels riksdagskandidaternas enkätsvar och dels riksdagsledamöternas röstningar slagits samman och utifrån varje partis totalpoäng har en sammanlagd överensstämmelse räknats fram mellan varje partis poäng och RFSL:s åsikter i sakfrågorna. Eftersom RFSL:s åsikter i sakfrågorna hela tiden är JA, vilket i poängtilldelningen genomgående ger maxpoäng, är det det parti som fått högst poäng totalt, översatt till en procentsats av maxpoängen, som också konstateras ha bäst överensstämmelse med RFSL:s åsikter i sakfrågorna.

För de två partier som tagits med i undersökningen som inte sitter i riksdagen, Feministiskt initiativ och Piratpartiet, har en överensstämmelse med RFSL:s åsikter enbart kunnat räknas fram gällande deras riksdagskandidaters enkätsvar.

Läs mer om riksdagsvalet hos valmyndigheten

Den 14:e september 2014 är det riksdagsval i Sverige. Vi väljer då de 349 ledamöter som ska företräda svenska folket i fyra år.

 

Till valmyndigheten