Omröstningar i EU 2011-2014

Vem gjorde vad under föregående mandatperiod?

 

Nedan beskrivs vad de tio resolutioner, mellan 2011 och 2014, handlar om där vi redovisar hur de svenska ledamöterna röstat.

De utvalda resolutionerna är dels sådana under mandatperioden som utmynnat, eller är på väg att utmynna, i direktiv som syftar till förbättringar av hbtq-personers ställning och dels de senaste resolutionerna där Europaparlamentet gör uppmaningar i betydelsefulla hbtq-frågor till EU och medlemsländerna.

1. Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet.

Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för lagstiftningsresolutionen, utom Mikael Gustafsson (V) som lade ner sin röst (vilket var i enlighet med hans partigrupp GUE/NGL:s ställningstagande). Röstsiffrorna totalt utföll med 476 JA, 24 NEJ och 73 nedlagda röster.

Den 27 oktober 2011 antog Europaparlamentet det så kallade omarbetade skyddsgrundsdirektivet. I direktivet stadgas minimiregler inom EU för när icke EU-medborgare och statslösa ska anses berättigade till internationellt skydd. En enhetlig status fastslås också för personer som betecknas som flyktingar eller uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, liksom för innehållet i det beviljade skyddet. I direktivet erkänns sexuell läggning och, för första gången, även könsidentitet som en grund för vilken personer kan söka asyl inom EU. Det antagna direktivet, som måste genomföras av alla EU-länder utom Danmark, Irland och Storbritannien, som har undantag på området, utgör en omarbetning av det sedan tidigare gällande skyddsgrundsdirektivet. Genom antagandet av direktivet förstärktes asylrätten inom EU när det gäller möjlighet att beviljas asyl för personer som förföljts på grund av könsidentitet. Direktivet utgör första gången som könsidentitet inkluderas i ett bindande EU-direktiv.

Som definition av flykting anges i direktivet: ”en tredjelandsmedborgare som med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av det landets skydd, eller en statslös person som av samma skäl som nämnts ovan befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare hade sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit …”

I direktivets ”Artikel 10 – Skäl till förföljelsen” fastslås att en grupp ska anses utgöra en särskild samhällsgrupp när ”gruppens medlemmar har en gemensam väsentlig egenskap eller en gemensam bakgrund som inte kan ändras eller har en gemensam egenskap eller övertygelse som är så grundläggande för identiteten eller samvetet att de inte får tvingas avsvära sig den”. Vad en ”särskild samhällsgrupp” är förtydligas vidare i följande beskrivning: ”Beroende på omständigheterna i ursprungslandet kan en särskild samhällsgrupp omfatta en grupp grundad på en gemensam egenskap, t.ex. sexuell läggning.” Samt vidare: ”Vid bedömningen av om en person ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp eller när ett karakteristiskt drag hos en sådan grupp ska fastställas ska vederbörlig hänsyn tas till könsrelaterade aspekter, inbegripet könsidentitet.”

2. Europaparlamentets resolution om kampen mot homofobi i Europa

Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för resolutionen. Röstsiffrorna totalt utföll med 430 JA, 105 NEJ och 59 nedlagda röster.

Den 24 maj 2012 antog Europaparlamentet en framlagd resolution mot homofobi i Europa. Bakgrunden till resolutionen var bl.a. antagande av regionala lagar i Ryssland om förbud mot ”propaganda för homosexualitet” och att en liknande lag höll på att behandlas i den ryska statsduman för att gälla i hela Ryssland, att det lagts fram förslag i parlamentet i Ukraina om att göra det brottsligt att ”sprida homosexualitet” och att den i Litauen antagna lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information antas kunna användas för att inskränka yttrandefriheten kring homosexualitet.

Resolutionen anför följande ståndpunkter:

Situationen i Europeiska unionen

1. Europaparlamentet fördömer kraftigt all diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, och beklagar djupt att de grundläggande rättigheterna för hbt-personer ännu inte alltid upprätthålls fullt ut i EU. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att hbt-personer inte utsätts för hatiska uttalanden och våld och att se till att enkönade par åtnjuter samma respekt, värdighet och skydd som det övriga samhället. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att starkt fördöma hatiska uttalanden mot homosexuella och uppvigling till hat och våld och att säkerställa att mötesfriheten – som garanteras i alla människorättsfördrag – verkligen respekteras.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet, i syfte att stärka och utvidga dess tillämpningsområde till att omfatta hatbrott som grundas på offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden inom alla sektorer genom att färdigställa lagstiftningspaketet mot diskriminering på grundval av artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att direktiv 2004/38/EG om fri rörlighet tillämpas utan diskriminering på grund av sexuell läggning. Kommissionen uppmanas dessutom att föreslå åtgärder för ömsesidigt erkännande av civilståndshandlingars verkan i enlighet med principen om ömsesidigt erkännande.

5. Europaparlamentet uppmärksammar de slutledningar som EU:s byrå för grundläggande rättigheter drar i sin rapport om homofobi, transfobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i största möjliga utsträckning agera i enlighet med synpunkterna i denna rapport.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant utvärdera de framtida resultaten i de undersökningar som byrån för grundläggande rättigheter gör om hbt-personer i Europa och att vidta lämpliga åtgärder.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att årsrapporten om tillämpningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna inbegriper en strategi för att stärka skyddet av de grundläggande rättigheterna i EU, inklusive fullständig och uttömmande information om förekomsten av homofobi i medlemsstaterna och förslag till lösningar och åtgärder för att komma till rätta med detta problem.

8. Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen att utarbeta en heltäckande färdplan för jämlikhet utan diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

9. Europaparlamentet anser att hbt-personers grundläggande rättigheter lättare kan garanteras om de har rätt att ingå samboförhållanden, registrerade partnerskap eller äktenskap. Parlamentet välkomnar det faktum att dessa möjligheter nu finns i 16 medlemsstater och uppmanar de övriga medlemsstaterna att överväga att följa efter.

Homofobiska lagar och yttrandefrihet i Europa

10. Europaparlamentet oroas allvarligt av händelseutvecklingar som inskränker yttrande- och mötesfriheten på grund av missuppfattningar om homosexuella och transpersoner. Parlamentet anser att EU-medlemsstaterna bör föregå med gott exempel när det gäller att tillämpa och skydda de grundläggande rättigheterna i Europa.

11. Europaparlamentet beklagar att denna typ av lagar redan utnyttjas för att arrestera och bötesbelägga medborgare, även heterosexuella, som uttrycker sitt stöd till eller sin tolerans och acceptans för hbt-personer. Parlamentet beklagar även att denna lagstiftning legitimerar homofobi och ibland våld, såsom den våldsamma attacken i Sankt Petersburg den 17 maj 2012 mot en buss med hbt-aktivister.

12. Europaparlamentet fördömer våldsamheterna kring Prideparaden i Kiev den 20 maj 2012 där två av Prideparadens ledare misshandlades, vilket ledde till att paraden ställdes in. Parlamentet påminner om att ett villkor för att EU ska ingå avtal är att de grundläggande rättigheterna respekteras, i den form de fastställts i fördraget. Parlamentet uppmanar därför Ukraina att införa lagstiftning mot diskriminering, även diskriminering på grund av sexuell läggning. Parlamentet anser att dagens utveckling i Ukraina går stick i stäv med detta. De ukrainska myndigheterna uppmanas omedelbart att dra tillbaka berörda lagförslag, att föreslå lagstiftning mot diskriminering, inklusive mot diskriminering på grund av sexuell läggning, och att gå in för att nästa års Prideparad i Kiev ska kunna ske under betryggande förhållanden.

13. Europaparlamentet understryker att termen ”propaganda” sällan definieras. Parlamentet är bedrövat över att medierna bevisligen har censurerat sig själva, att medborgarna utsätts för hot och är rädda för att uttrycka sina åsikter och att föreningar och företag som använder gayvänliga symboler, såsom regnbågar, kan åtalas.

14. Europaparlamentet framhåller att dessa lagar och förslag strider mot den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som förbjuder diskriminerande lagar och praxis på grund av sexuell läggning och som undertecknats av Ryssland, Ukraina, Moldavien och alla EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar Europarådet att utreda dessa människorättsbrott, att kontrollera om de är förenliga med de åtaganden som följer av medlemskapet i Europarådet och undertecknandet av Europakonventionen och att vidta lämpliga åtgärder.

15. Europaparlamentet understryker att utbildning är avgörande och framhåller därför behovet av bra, tillgänglig och respektfull sexualupplysning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera kampen mot homofobi med hjälp av utbildning samt administrativa, rättsliga och lagstiftande åtgärder.

16. Europaparlamentet understryker slutligen att nationella och internationella domstolar konsekvent har fastställt att hänsynstaganden avseende allmän moral inte motiverar olika behandling, även i samband med yttrandefrihet. Parlamentet framhåller det stora flertal länder i Europa som inte har sådana lagar och som har framgångsrika samhällen präglade av mångfald och ömsesidig respekt.

17. Europaparlamentet uppmanar de berörda myndigheterna i Ryssland, Ukraina, Moldavien och alla EU-medlemsstater att visa och garantera respekt för principen om icke-diskriminering samt att ompröva dessa lagar och förslag mot bakgrund av internationell människorättslagstiftning och sina åtaganden inom ramen för denna lagstiftning.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och Europeiska utrikestjänsten att uppmärksamma och fördöma dessa förbud, särskilt i samband med inrikespolitiska frågor, bilaterala dialoger och den europeiska grannskapspolitiken. Rådet och utrikestjänsten uppmanas dessutom att ta upp denna fråga inom relevanta internationella forum, såsom Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och FN.

19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Rysslands och Ukrainas regeringar och parlament, Rysslands ovannämnda regionala parlament samt Moldaviens ovannämnda kommunfullmäktige.

 

 

3. Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för resolutionen. Röstsiffrorna totalt utföll med 538 JA, 34 NEJ och 54 nedlagda röster. 

Den 10 september 2013 antog Europaparlamentet två resolutioner med anledning av förslag till regelverk från kommissionen om förenklad juridisk procedur för internationella par (med hemvist och/eller egendom i annat EU-land än det land enligt vilkets lag äktenskap eller partnerskap ingicks) i händelse av skilsmässa eller dödsfall. Reglerna syftar till att underlätta gemensamt ägande och vid uppdelning av egendom, såsom fastigheter och finansiella tillgångar. I kommissionens förslag kunde enbart äkta makar (även samkönade sådana i länder med könsneutralt äktenskap) välja vilket lands lag som tillämpas vid uppdelning av egendomen, medan registrerade partner var tvungna att tillämpa det lands lag i enlighet med vilket partnerskapet ingicks. Europaparlamentet föreslog ändringar i kommissionens förslag för att undanröja diskriminering av registrerade partner. Parlamentet föreslog att även registrerade partner ska kunna välja vilket lands lag som tillämpas, under förutsättning att registrerat partnerskap existerar i det andra landets lagstiftning.

 

 

4. Europaparlamentets resolution om införlivande och tillämpning av rådets direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster

 Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för resolutionen.. Röstsiffrorna totalt utföll med 488 JA, 152 NEJ och 54 nedlagda röster.

Den 16 april 2013 antog Europaparlamentet en resolution kring det direktiv som sedan 2004 förbjuder diskriminering på grund av kön när det gäller tillgång och tillhandahållande av varor och tjänster. Bland en lång rad synpunkter på hur direktivet tillämpas anför Europaparlamentet som sin åsikt att könsidentitet ska inkluderas i framtida lagstiftning på jämställdhetsområdet. Transpersoner skyddas inte fullt ut inom EU-lagstiftningen mot diskriminering. I den tolkning som EU-domstolen gjort ingår i diskrimineringsgrunden kön även transpersoner som planerar att genomgå eller har genomgått könskorrigering. Europaparlamentets ställningstagande innebär att man menar att alla transpersoner ska skyddas mot diskriminering på samma sätt som skydd finns mot diskriminering på grund av kön.

Uppmaningen från parlamentet lyder: ”Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i linje med domstolens rättspraxis fullt ut inkludera diskriminering på grund av könsidentitet i sin framtida politik och lagstiftning på jämställdhetsområdet.”

 

 

5. Europaparlamentets resolution om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade mot det alternativa förslag till resolution som antogs, utom Christofer Fjellner (M), Gunnar Hökmark (M) och Anna Ibrisagic (M) som lade ner sina röster och Alf Svensson (KD), som röstade JA till det alternativa förslaget. Röstsiffrorna totalt utföll med 334 JA till den alternativa resolutionen, 327 NEJ och 35 nedlagda röster.

Den 10 december 2013 avslog Europaparlamentet ett förslag till resolution om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, den så kallade Estrela-rapporten (efter den ansvariga rapportören Edite Estrela från Portugal) från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Bland annat ingick i resolutionen uppmaningar om tillgång till säkra och lagliga aborter, om sexualundervisning och om tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård samt till preventivmedel. I resolutionen ingick även en punkt om tvångssterilisering: ”Europaparlamentet betonar att tvångssterilisering eller påtvingad sterilisering av en person, är en kränkning av personens mänskliga rättigheter och kroppsliga integritet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upphäva all befintlig lagstiftning som föreskriver sterilisering.” I stället för det av utskottet framlagda förslaget antogs en resolution som kortfattat konstaterade att ”utformningen och genomförandet av strategier för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och sexualundervisning i skolor hör till medlemsstaternas ansvarsområden.” Den alternativa resolutionen, som med knapp majoritet röstades igenom, lades fram av den kristdemokratiska och konservativa partigruppen EPP och den konservativa partigruppen ECR.

6. Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020

 Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för lagstiftningsresolutionen, utom Mikael Gustafsson (V) som röstade NEJ. Röstsiffrorna totalt utföll med 430 JA, 34 NEJ och 38 nedlagda röster.

Den 10 december 2013 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till inriktning och finansiering av det sjuåriga programmet Rättigheter och medborgarskap. Programmet är en fortsättning av tre tidigare program som funnits under 2007-2013. Finansieringen uppgår till 439 miljoner under programtiden. Medel som bl.a. kommer användas till projekt som motverkar diskriminering på grund av alla de diskrimineringsgrunder som EU fastställt, inklusive sexuell läggning. I diskrimineringsgrunden kön inkluderas transpersoner som planerar att genomgå eller har genomgått könskorrigering.

De särskilda mål som programmet ska ha anges i resolutionens artikel 4:

a) Främja effektivt genomförande av principen om förbud mot diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och iaktta principen om förbud mot diskriminering på de grunder som anges i artikel 21 i stadgan.

b) Förebygga och bekämpa rasism, främlingsfientlighet, homofobi och andra former av intolerans.

c) Främja och skydda rättigheter för personer med funktionshinder.

d) Främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av ett jämställdhetsperspektiv.

e) Förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor och våld mot andra riskgrupper, särskilt de som är i riskzonen att utsättas för våld i nära relationer, samt skydda dem som drabbats av sådant våld.

f) Främja och skydda barnets rättigheter.

g) Bidra till att säkerställa högsta möjliga skydd av privatlivet och personuppgifter.

h) Främja och stärka utövandet av rättigheter som grundar sig på unionsmedborgarskapet.

i) Göra det möjligt för enskilda i deras egenskap av konsumenter eller näringsidkare på den inre marknaden att åtnjuta sina rättigheter enligt unionsrätten, med beaktande av de projekt som finansieras genom konsumentprogrammet.

 

 

7. Europaparlamentets årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2012 och Europeiska unionens politik på området

 Resolutionen i dess helhet antogs utan omröstning med namnupprop. Alla de partigrupper svenska Europaparlamentariker tillhör ställde sig bakom resolutionen i utrikesutskottet.

Den 11 december 2013 antog Europaparlamentet en resolution om den årliga rapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen. Rapporten är en översyn av läget för mänskliga rättigheter i världen med rekommendationer till hur EU bör agera. Tre rekommendationer berör särskilt hbtq-personers mänskliga rättigheter:

68. Europaparlamentet är djupt oroat över de förtryckande lagar som nyligen införts i Ryssland och de ryska myndigheternas godtyckliga tillämpning av dessa, som i upprepade fall har lett till trakasserier av icke-statliga organisationer, aktivister inom det civila samhället, människorättsförsvarare, minoriteter, och hbti-personer. (…)Parlamentet uttrycker sin djupaste oro över de gärningar som begås av högerextrema medborgargarden som kontaktar hbti-personer via internet för att locka dem i en fälla och överfalla dem och därefter lägger ut hundratals videofilmer med dessa dåd på nätet. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaternas ambassader i Ryssland att öka sitt stöd till försvararna av de mänskliga rättigheterna för hbti-personer, i överensstämmelse med de gällande riktlinjerna.

76. Europaparlamentet är djupt oroat över den ökande trenden med våld från staten mot hbti-personer i flera länder söder om Sahara, särskilt Uganda, Nigeria, Kamerun och Senegal. Parlamentet fördömer kraftfullt försöken att införa ännu mer repressiva lagar i länder där homosexualitet redan är straffbelagt. Parlamentet uppmanar ledamöter i andra parlament att inte ge efter för populistiska och konservativa påtryckningar, även från religiösa ledares håll, och att slå vakt om alla medborgares rättigheter, inbegripet hbti-personerna. Parlamentet påpekar att homosexualitet fortfarande är straffbart i 76 länder, varav fem föreskriver dödsstraff. Parlamentet beklagar att Cotonouavtalet återigen undertecknades utan diskussion om diskriminering på grund av sexuell läggning som en del av den politiska dialogen, såsom begärts åtskilliga gånger av Europaparlamentet. Parlamentet påminner kommissionen och rådet om sin fasta avsikt att ta med denna aspekt i nästa översyn av avtalet.

85. Europaparlamentet noterar den beklagliga tendensen att anta lagar som begränsar yttrande- och mötesfriheten för dem som stöder hbti-personers mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att sådana lagar för närvarande finns i Litauen och Ryssland, övervägs i Ukraina och har föreslagits i Georgien, Armenien och Kazakstan. Parlamentet gratulerar Moldavien för upphävandet av en lag som förbjöd ”propagerande för andra relationer än sådana som hör till äktenskap eller familj”. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer i de berörda länderna att framföra EU:s synnerliga oro över dessa lagar.

Resolutionen uttrycker stöd för ”införandet av icke förhandlingsbara, rättsligt bindande människorättsklausuler i alla internationella avtal som EU ingått med tredjeländer och anser att sådana klausuler systematiskt bör inkluderas även i handelsavtal.” (Det i resolutionen nämnda Cotonouavtalet är ett sådant internationellt avtal, kring samarbete, bistånd och handel, mellan EU och länder i Afrika söder om Sahara, Västindien och Stillahavsområdet.) Resolutionen välkomnar även de av rådet 2013 antagna riktlinjerna för EU:s förespråkande och försvar av hbtq-personers mänskliga rättigheter internationellt.

 

 

8. Europaparlamentets resolution om EU:s färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet

 Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för resolutionen. Röstsiffrorna totalt utföll med 394 JA, 176 NEJ och 72 nedlagda röster. 

Den 4 februari 2014 antog Europaparlamentet en resolution om en färdplan mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, den så kallade Lunacek-rapporten (efter ansvarig rapportör Ulrike Lunacek från Österrike). EU har sedan tidigare beslut om sådana strategier för romsk integrering, diskriminering på grund av funktionshinder och diskriminering på grund av kön. En färdplan är ett sätt inom EU att ta ett helhetsgrepp om ett frågeområde. Övergripande anförs i resolutionen att ”Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och relevanta organ att tillsammans utarbeta en övergripande flerårig strategi för hur man ska uppnå ett skydd för hbti-personers grundläggande rättigheter, dvs. en färdplan, en strategi eller en handlingsplan som beskriver de olika problemen och målen i detta hänseende.” De områden som parlamentet anser att färdplanen ska innehålla är icke-diskriminering (inom arbetslivet, i samband med utbildning, i samband med hälsa och i samband med varor och tjänster), åtgärder beträffande transpersoner och intersexuella, medborgarskap, familj och rörlighet, mötes- och yttrandefrihet, hatpropaganda och hatbrott, asyl samt utvidgning och externa åtgärder. Under 2013 förenade sig elva EU-länder (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kroatien, Malta, Nederländerna, Sverige och Österrike) för att uttrycka ett gemensamt stöd till och uppmana kommissionen att utarbeta en sådan strategi.

 

 

9. Europaparlamentets resolution om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)

 Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för resolutionen, utom Christofer Fjellner (M) och Gunnar Hökmark (M) som röstade NEJ (vilket var i enlighet med deras partigrupp EPP:s ställningstagande), och Anna Maria Corazza Bildt (M), Anna Ibrisagic (M) och Alf Svensson (KD) som lade ner sina röster. Röstsiffrorna totalt utföll med 312 JA, 244 NEJ och 27 nedlagda röster.

Den 27 februari 2014 antog Europaparlamentet en resolution om den årliga rapporten om grundläggande rättigheter inom EU. Rapporten innehåller en lång rad rekommendationer om hur EU bör agera. Fem rekommendationer berör särskilt hbtq-personers grundläggande rättigheter:

31. Europaparlamentet gläder sig över att ett växande antal medlemsstater respekterar rätten att bilda familj inom ett äktenskap, ett registrerat partnerskap eller ett registrerat samboförhållande liksom rätten till adoption utan diskriminering på grund av sexuell läggning och uppmanar övriga medlemsstater att vidta liknande åtgärder. Parlamentet välkomnar Europadomstolens dom i målet Vallianatos m.fl. mot Grekland, i vilken det bekräftas att samkönade par inte kan utestängas från civila vigslar. Kommissionen och alla medlemsstater uppmanas att föreslå och anta lagstiftning och politiska riktlinjer för att bekämpa homofobi, transfobi och hatbrott och välkomnar offentliggörandet av yttrande 2/2013 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet – med särskild tonvikt på offrens rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och samtliga medlemsstater att säkerställa genomförandet av direktivet om fri rörlighet utan diskriminering på grund av sexuell läggning och parlamentet uppmanar återigen kommissionen att en föreslå ambitiös förordning om ömsesidigt erkännande av civilståndshandlingars rättsverkan.

32. Europaparlamentet är oerhört bekymrat över antalet självmord bland unga som utsätts för homofobi. Parlamentet påminner om resultatet av den undersökning som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter genomfört bland lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner i EU. Den visade att 26 procent av de som svarade hade blivit överfallna eller hotats med våld hemma eller på annan plats. Bland transpersoner var siffran högre, 35 procent. Av de svarande kände sig 19 procent diskriminerade på arbetet eller när de sökte arbete, trots att de har ett lagstadgat skydd i EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att med utgångspunkt i dessa resultat vidta omfattande EU-åtgärder mot problemen för de grundläggande rättigheterna för lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner, i form av en EU-färdplan för jämlikhet grundad på sexuell läggning och könsidentitet, såsom parlamentet och icke-statliga organisationer upprepade gånger har krävt.

33. Europaparlamentet beklagar att de rättsliga förfarandena för erkännande av könstillhörighet för transpersoner fortfarande inbegriper obligatorisk sterilisering i 14 medlemsstater. Medlemsstaterna uppmanas att se över dessa förfaranden så att de till fullo respekterar transpersoners rätt till värdighet och fysisk integritet. Parlamentet gratulerar kommissionen till dess engagemang för arbetet inom Världshälsoorganisationen när det gäller att stryka könsidentitetsstörningar från förteckningen över psykiska och beteendemässiga störningar samt se till att det görs en icke-patologisk omklassificering vid förhandlingarna om den elfte versionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-11).

40. (…)Parlamentet efterlyser tillämpning av den senaste domen från EU-domstolen om att hbt-personer som söker asyl kan utgöra en särskild samhällsgrupp som kan trakasseras på grund av sin sexuella läggning och att förekomsten av fängelsestraff i ursprungslandet som påföljd för homosexuella handlingar i sig kan utgöra en förföljelse.

48. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en nationell lagstiftningsram för att ta itu med alla typer av diskriminering och garantera effektiv tillämpning av EU:s nuvarande regelverk, bland annat genom att inleda överträdelseförfaranden. Parlamentet beklagar djupt dödläget i rådets förhandlingar om förslaget till direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och uppmanar återigen rådet att anta förslaget. Parlamentet välkomnar det litauiska rådsordförandeskapets tillstyrkande av förslaget och uppmanar övriga medlemsstater att följa detta exempel. (…)

 

 

10. Europaparlamentets resolution om halvtidsöversyn av Stockholmsprogrammet

Alla närvarande svenska Europaparlamentariker röstade för resolutionen, utom Olle Ludvigsson (S), Marita Ulvskog (S) och Åsa Westlund (S) som röstade NEJ (vilket var i strid med deras partigrupp S&D:s ställningstagande) och Mikael Gustafsson (V) som lade ner sin röst (vilket var i enlighet med hans partigrupp GUE/NGL:s ställningstagande). Röstsiffrorna totalt utföll med 367 JA, 85 NEJ och 29 nedlagda röster.

Den 2 april 2014 antog Europaparlamentet en resolution om utvärdering av Stockholmsprogrammet, som antogs av rådet 2009. Stockholmsprogrammet syftar bl.a. till säkerhetssamarbete, förbättrad krishantering, åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet, möjlighet till gemensamma polisiära uppdrag i utlandet och gemensam immigrationslagstiftning. Även förstärkt åtnjutande av friheter, som den fria rörligheten för människor, ingår. Programmet utgör uppmaningar till kommissionen om att initiera olika lagförslag. I parlamentets resolution uppmanas kommissionen bl.a. att komma med förslag som skulle underlätta för hbtq-personers familjer att röra sig över gränserna genom införande av regler för ömsesidigt erkännande av civilståndshandlingar inom EU. De hbtq-relevanta punkterna i resolutionen är framför allt:

19. Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas åt att reagera på utsatta gruppers särskilda situation och åt att stärka kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, religiös intolerans, islamofobi, antiziganism, homofobi och transfobi.

20. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att anta och effektivt tillämpa lagstiftningen rörande bekämpning av hatbrott och hatpropaganda och personer som främjar, stöder och gör sig skyldiga till hatbrott och hatpropaganda. Sådan lagstiftning bör utvecklas ytterligare i full överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i överensstämmelse med tidigare utfästelser och till följd av upprepade begäranden från parlamentet fullfölja de befintliga planerna på att lägga fram förslag om en allomfattande metod för ömsesidigt erkännande av civilståndshandlingar, för att undanröja diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för både kvinnliga och manliga medborgare och deras familjer som vill utöva sin rätt till fri rörlighet, och för att EU:s medborgare och invånare samt deras familjer inom hela EU ska kunna åtnjuta de befintliga rättigheterna för de civilstånd som redan är juridiskt erkända i flera jurisdiktioner i EU.