Moderaterna

Så här svarade Moderaterna

Vi som fått frågor

  1. Gunnar Hökmark
  2. Christofer Fjellner
  3. Anna Maria Corazza Bildt
  4. Carl-Oskar Bohlin
  5. Cecilie Tenfjord-Toftby
  6. Arba Kokalari
  7. Carl Johan Sonesson
  8. Christian Holm
  9. Jelena Drenjanin
  10. Cecilia Magnusson

Har idag fyra mandat i Europaparlamentet och tillhör parlamentets största partigrupp, den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiet – EPP.

I Moderaternas Europaplattform nämns ingenting om hbtq-frågor. Däremot betonar partiet något mer än tidigare en mer restriktiv hållning gentemot vilka frågor som man menar är lämpade att fatta beslut om på EU-nivå.

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?

Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året.

Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer.

RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.

Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?

Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön.

Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap.

Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter.

RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”.

Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer.

RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.

Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?

Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten.

I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora.

EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering.

RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.

Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?

Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE.

Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.

Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna.

RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?

Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande.

Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar.

Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner.

RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

Gunnar Hökmark

1. Ja, Dessvärre saknas det ett diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom dessa områden i ett flertal EU-länder. Genom öppenhet och diskussioner tror och hoppas vi att de länder som tidigare sagt nej till det tidigare EU-direktivet kommer ändra sina ståndpunkter.

2. Ja, det står tydligt i de mänskliga rättigheterna att alla – oavsett kön och sexuell läggning – ska ha samma rättigheter och lika värde. Därför är det även viktigt att den fria rörligheten inte diskriminerar någon.

3. Ja, det är viktigt att det inom hela EU finns lagstiftning som skyddar mot denna typ av hets och hatbrott.

4. Ja, en hörnpelare i de mänskliga rättigheterna är att personers sexuella läggning inte ska spela någon roll i relationen mellan statsmakten och individen. Vi tycker att det är viktigt att denna rättighet ska efterlevas fullt ut i alla medlemsländer och godkänna möjligheten till att ändra juridisk könstillhörighet.

5. Ja, för att de mänskliga rättigheterna ska gälla i alla länder, måste ett aktivt och strategiskt arbete genomföras i EU.

6. Ja, det är mycket viktigt att ett aktivt och systematiskt arbete görs för att samtliga länder värnar sina invånare och respekterar de mänskliga rättigheterna. EU bör självklart ställa upp minimikrav och riktmärken för medlemsländerna och dessa bör även inkludera en tydlig uppföljning.

Christofer Fjellner

1. Ja, det är olyckligt att ett sådant saknas och vi måste hitta nya vägar för att nå fram med detta till de medlemsländer som saknar, likväl som de ledamöter i Europaparlamentet som motsätter sig detta.

2. Ja, självklart ska man inte upphöra att bli gift eller vara vårdnadshavare om man lämnar Sverige. Det är viktigt att vi finner en framkomlig väg för detta utan att göra äktenskap till en fråga på EU-nivå. Jag är inte beredd att kompromissa med den svenska äktenskapslagstiftningen eller den fria rörligheten.

3. Ja

4. Ja, en hörnpelare i de mänskliga rättigheterna är att personers sexuella läggning inte ska spela någon roll i relationen mellan statsmakten och individen. Det är viktigt att denna rättighet ska efterlevas fullt ut i alla medlemsländer och godkänna möjligheten till att ändra juridisk könstillhörighet.

5. Ja, detta bör vara en integrerad och central del i EU:s utrikes-, såväl som biståndspolitik. Förföljelse på grund av sexuell läggning är ett asylskäl, och också på denna punkt måste EU bli bättre på att tillämpa sin egen lagstiftning.

6. Ja, EU bör självklart ställa upp minimikrav och riktmärken för medlemsländerna och dessa bör även inkludera en tydlig uppföljning. Det är ofta i uppföljning makten brister – det är enklare att skriva nya lagar än att se till så att de som finns följs. Här måste EU bli bättre.

Trots tillfälliga bakslag så är jag övertygad om att den långsiktiga trenden för HBTQ-personers rättigheter är positiv. Men trenden håller inte i sig av sig självt, vi behöver engagemang och opinionstryck från alla håll och på alla nivåer. RFSL:s uppdrag är viktigt och dess verksamhet betydelsefull för den förändringen. Som Öppna Moderaters kandidat till Europaparlamentet vill jag därför framföra ett stort tack!

Anna Maria Corazza Bildt

1. Ja, dessvärre saknas det ett diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom dessa områden i ett flertal EU-länder. I mitt arbete i Europaparlamentet har jag uppmanat medlemsstaterna att gå framåt i förhandlingarna om EU-direktivet mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Jag tror att vi kommer att övertyga de länder som tidigare sagt nej till det tidigare EU-direktivet att ändra sina ståndpunkter genom öppenhet och diskussioner.

2. Ja, det står tydligt i de mänskliga rättigheterna att alla – oavsett kön och sexuell läggning – ska ha samma rättigheter och lika värde. Därför är det även viktigt att den fria rörligheten inte diskriminerar någon. Därför har jag varit särskilt aktiv i Europaparlamentet för att förbättra det ömsesidiga erkännandet av civilståndshandlingar mellan medlemsstater, inklusive äktenskapsbevis och registrerade partnerskap mellan samkönade par, för att HBTQ personer ska kunna utnyttja till fullo den fria rörligheten. Jag ska fortsätta engagera mig för att minska byråkrati för medborgare och förenkla den fria rörligheten.

3. Ja, det är viktigt att det inom hela EU finns lagstiftning som skyddar mot denna typ av hets och hatbrott. I Europaparlamentet har vi nyligen antagit en rapport som kräver en EU vägkarta mot homofobi. Det är viktigt att samla kraft på alla nivåer och tydligt stå upp mot alla former av homofobi, transfobi och hatbrott. Vägkartan ska innehålla konkreta åtgärder för att se till att HBTQ personer respekteras och inte utsätts för diskriminering på jobbet, i vården, i utbildning och i samhället som helhet. Jag ska fortsätta engagera mig för att följa upp att vägkartan blir verklighet och att medlemsstaterna genomför den fullt och korrekt.

4. Ja, en hörnpelare i de mänskliga rättigheterna är att personers sexuella läggning inte ska spela någon roll i relationen mellan statsmakten och individen. Det är viktigt att denna rättighet efterlevs fullt ut i alla medlemsländer och möjligheten till att ändra juridisk könstillhörighet godkänns. I flera rapporter som vi har antagit i Europaparlamentet, inklusive den senaste om en EU-vägkarta mot homofobi, uppmanar vi medlemsstaterna att erkänna denna möjlighet i sina nationella lagstiftningar.

5. Ja, för att de mänskliga rättigheterna ska gälla i alla länder, måste ett aktivt och strategiskt arbete genomföras i EU. När vi antog det europeiska asylsystemet inkluderade vi till exempel ”sexuell läggning” som ett motiv för förföljelse, så att människor som behöver särskild hjälp för att de diskrimineras på grund av sin sexuella läggning ska få anpassat stöd och skydd. EU som global aktör kan spela en viktig roll för att säkerställa respekten för grundläggande rättigheter för HBTQ personer. Europaparlamentet antar regelbundet betänkanden om akuta fall som bryter mot mänskliga rättigheter runt om i världen. På så sätt sätter vi stor politisk press på tredje länder som inte respekterar HBTQ-personers grundläggande rättigheter.

6. Ja, det är mycket viktigt att ett aktivt och systematiskt arbete görs för att samtliga länder värnar sina invånare och respekterar de mänskliga rättigheterna.  På EU-nivå har vi den europeiska stadgan om grundläggande rättigheter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Alla medlemsländer är skyldiga att respektera båda. Det vore ett viktigt steg om EU som sådant ansluter sig till Europakonventionen för att förbättra dess genomförande och efterlevnad. Jag hoppas vi ska lyckas kommer över de återstående tekniska och juridiska hinder. Jag välkomnar Kommissionens uttalande nyligen för att förbättra svaren på EU-nivå mot brott mot grundläggande rättigheter i Europa. Vi måste använda de instrument som redan finns på ett mer effektivt sätt och göra det möjligt för Kommissionen att leva upp till sin roll som väktare av fördraget också när det gäller grundläggande rättigheter.

Carl-Oskar Bohlin

1. Ja

2. Ja, Att det svenska äktenskapet eller registrerade partnerskapet ska tillerkännas samma juridiska status i alla EU-länder är en självklarhet och en fråga som bör ges stort fokus.

3. Ja, Definitivt, men den straffrättsliga utformningen måste äga rum på medlemsstatsnivå. EU ska i så liten utsträckning som möjligt lägga sig i straffsatser. Det är en nationell fråga.

4. Ja, Grundläggande för efterlevande av mänskliga rättighetern är att personers sexuella läggning inte ska spela någon roll i relationen mellan statsmakten och individen. Det är viktigt att denna rättighet ska efterlevas fullt ut i alla medlemsländer och godkänna möjligheten till att ändra juridisk könstillhörighet.

5. Ja, Detta är en del i kärnan av vad EU bör ägna sig åt, att värna och stärka efterlevnanden av mänskliga rättigheter, inte bara i unionen, utan också utanför dess gränser.

6. Ja, Europakonventionen för mänskliga rättigheter är sedan lissabonfördragets ikraftträdande en del av gällande EU-rätt. Det betyder att kommissionen kan dra alla länder som bryter mot denna rättgihetsstadga inför EU-domstolen. Detta bör kommissionen göra när EU-medlemsländer tydligt kränker och åsidosätter HBTQ-personers rättgiheter.

Kampen för att all kärlek ska vara lika mycket värd i hela Europa behöver alla sina vänner, jag är en av dem.

Arba Kokalari

1. Ja, Jag vill arbeta för att stärka mänskliga rättigheter i Europa, och ett direktiv mot diskriminering pga sexuell läggning är ett viktigt steg. Genom öppenhet och diskussioner tror och hoppas jag att de länder som tidigare sagt nej till det tidigare EU-direktivet kommer ändra sina ståndpunkter.

2. Ja, Det står tydligt i de mänskliga rättigheterna att alla – oavsett kön och sexuell läggning – ska ha samma rättigheter och lika värde. Därför är det även viktigt att den fria rörligheten inte diskriminerar någon.

3. Ja, Det är viktigt att finns lagstiftning i hela EU som skyddar mot denna typ av hets och hatbrott.

4. Ja, En hörnpelare i de mänskliga rättigheterna är att personers sexuella läggning inte ska spela någon roll i relationen mellan statsmakten och individen. Jag tycker att det är viktigt att denna rättighet ska efterlevas fullt ut i alla medlemsländer och godkänna möjligheten till att ändra juridisk könstillhörighet.

5. Ja, Jag vill arbeta för att EU ska vara en stark global aktör vid stärkandet av mänskliga rättigheter i världen. EU som världens största ekonomi och biståndsgivare har potential att agera kraftfullt. För att de mänskliga rättigheterna ska gälla i alla länder, måste ett aktivt och strategiskt arbete genomföras i EU.

6. Ja, Det är mycket viktigt att ett aktivt och systematiskt arbete görs för att samtliga länder värnar sina invånare och respekterar de mänskliga rättigheterna. EU bör självklart ställa upp minimikrav och riktmärken för medlemsländerna och dessa bör även inkludera en tydlig uppföljning.

Tack RFSL för denna enkät. Ert engagemang för att stärka HBT-personers rättigheter i Europa och världen är avgörande. Vi politiker kan inte arbeta för dessa frågor själva, utan det är tillsammans vi kan göra skillnad för alla de människor i världen som är förtryckta pga sin sexuella läggning.

Carl Johan Sonesson

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Jelena Drenjanin

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Möjligen/inte tagit ställning.

Alla människor ska ha samma möjligheter och rättigheter. Det finns många olika sätt att förändra normer, värderingar och påverka lagstiftningen. Utmaningen ligger i att hitta vägar som vi gemenskapt kan enas om och arbeta för.

En hörnpelare i de mänskliga rättigheterna är att personers sexuella läggning inte ska spela någon roll i relationen mellan statsmakten och individen. Vi tycker att det är viktigt att denna rättighet ska efterlevas fullt ut i alla medlemsländer och godkänna möjligheten till att ändra juridisk könstillhörighet.

—Gunnar Hökmark

För att de mänskliga rättigheterna ska gälla i alla länder, måste ett aktivt och strategiskt arbete genomföras i EU. När vi antog det europeiska asylsystemet inkluderade vi till exempel ”sexuell läggning” som ett motiv för förföljelse, så att människor som behöver särskild hjälp för att de diskrimineras på grund av sin sexuella läggning ska få anpassat stöd och skydd.

—Anna Maria Corazza Bildt

Kampen för att all kärlek ska vara lika mycket värd i hela Europa behöver alla sina vänner, jag är en av dem.

—Carl-Oskar Bohlin