Junilistan

Så här svarade Junilistan

Vi som fått frågor

1. Jörgen Appelgren
2. Camilla Lindberg
3. Philip Lerulf
4. Hélène Goudin
5. Leif Danielsson
6. Mats Kinnwall
7. Gail Ramsay
8. Torbjörn Aulin
9. Eva Nisser

Har idag inget mandat i Europaparlamentet, men var under åren 2004-2009 representerade i parlamentet med tre mandat och tillhörde då en EU-skeptisk partigrupp kallad Självständighet/Demokrati – ID som inte längre existerar.

I Junilistans valplattform nämns ingenting om hbtq-frågor.

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?

Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året.

Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer.

RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.

Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?

Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön.

Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap.

Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter.

RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”.

Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer.

RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.

Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?

Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten.

I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora.

EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering.

RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.

Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?

Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE.

Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.

Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna.

RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?

Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande.

Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar.

Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner.

RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

Jörgen Appelgren

1. Ja

2. Ja, generellt är min utgångspunkt att lagstiftning ska ske på nationell nivå. Det gäller även partnerskap och liknande frågor. Däremot ska alla EU medborgare kunna flytta till andra länder inom unionen och behålla den status som de har i enlighet med sitt eget lands lagar och mottagarlandet får inte diskriminera dem för att deras egna lagar skiljer sig åt.

3. Möjligen/inte tagit ställning. Ryms inte denna fråga under punkt 1?

4. Möjligen/inte tagit ställning.

5. Möjligen/inte tagit ställning. Svårt att ge ett generellt svar. Ja när det gäller ansökarländer. I övrigt tror jag att enskilda länder kan gå längre i sin kritik än vad EU kan komma överens om.

6. Ja. Att uppfylla kraven på mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter är nödvändigt för att bli antagen i EU. Kraven måste gälla även efter inträdet. Det är rimligt att det finns sanktioner för länder som inte uppfyller de mänskliga rättigheterna.

Camilla Lindberg

1. Möjligen/inte tagit ställning. I sak håller jag med helt, men inom Junilistan tror vi att de nationella parlamenten ska besluta om dessa frågor.

2. Ja

3. Ja, jag svarar som innan att de nationella parlamenten borde fatta beslut i dessa frågor, men å andra sidan handlar det om grundläggande mänskliga rättigheter, vilket vi naturligtvis står bakom!

4. Ja

5. Ja

6. Ja, absolut!! Mycket viktig fråga!!

HBTQ frågor handlar om mänskliga rättigheter, en fråga som borde få större tyngd i EU

Hélène Goudin

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Om jag blir invald, kommer frågor som rör HBT att vara ett av mina prioriterade intresseområden, på samma sätt som när jag var EU-parlamentarieker 2004-2009.

Mats Kinnwall

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Möjligen/inte tagit ställning

5. Möjligen/inte tagit ställning

6. Ja

Gail Ramsay

1. Nej, frågan är inte rätt ställd tycker jag. Jag är för lagstiftning om förbud mot diskriminering på grund av  sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.
Men jag anser inte att detta är en fråga för EU:s institutioner. Jag anser att inget land som inte garanterar diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning och könsidentitet, jämställdhet och jämlikhet för alla  som en demokratisk princip, kan bli antagna som EU-medlemmar. EU-medlemmar som bryter mot denna lag skall kunna uteslutas.

2. Ja, självklart. Demokrati och likabehandling är en förutsättning för EU-medlemskap. Det land som inte har lagstiftning som garanterar detta ska inte kunna bli medlemmar. Länder som bryter mot sådan lagstiftning ska kunna uteslutas.

3. Nej, Återigen anser jag att frågan är lite fel ställd. Jag är självfallet för lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott. Sådan lagstiftning ska finnas på plats som ett villkor innan inträdet i EU kan ske. Det medlemsland som bryter mot denna lagstiftning ska kunna uteslutas.

4. Nej, frågan är fel ställd. Jag är för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn i varje enskilt EU-land men jag anser inte att detta är en fråga för EU:s institutioner. Självklart ska transpersoner tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU. Men detta krav ska ligga på det enskilda landet som villkor för medlemsskap. En medlemsstat som bryter mot denna lag ska kunna uteslutas.

5. Möjligen/inte tagit ställning. Det är svårt att besvara frågan eftersom den utgår från att alla accepterar EU som en överstatlig administration med långtgående befogenheter.Jag anser att varje enskild medlemsstat, FN och andra internationella etablerade organisationer som ni nämner ska arbeta aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen. Varje enskilt land ska kunna redovisa lagstiftning i denna riktning före inträde i EU. Jag anser däremot inte att EU ska fungera som en stat som sätter våra demokratiska institutioner ur spel.

6. Möjligen/inte tagit ställning. Som jag sagt förut. Varje land som förhandlar om medlemsskap ska kunna visa på lagstiftning som garanterar sina medborgare demokratiska fri- och rättigheter. EU kan därför behöva anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt, exempelvis uteslutning av medlem, vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

Jag ber er vänligen uppmärksamma att jag inte kunnat besvara frågorna på det sätt jag skulle önska eftersom jag upplever att utgångspunkten för frågan är fel. Mitt svar finns i kommentarerna och jag ber er därför att koncentrera er på dem. Alla människor, oavsätt könsidentitet, sexuell läggning, härkomst eller religion ska vara skyddade i demokratiska samhällen. Inga länder som inte kan redovisa att de har lagstiftning som garanterar detta ska kunna bli medlemmar. Medlemmar som bryter mot denna lagstiftning ska kunna uteslutas.

Torbjörn Aulin

1. Nej, Jag erkänner överhuvudtaget inte gemensam lagstiftning i Europa inom något annat område än den inre marknaden. Lagstiftning i övrigt är en nationell uppgift. Frågan om grundläggande mänskliga rättigheter ska bedömas när ett land prövas för inträde i EU. Jag utgår ifrån att EU-kommissionen fortlöpande prövar hur medlemmarna lever upp till kraven.

2. Möjligen/inte tagit ställning. Se föregående svar.

3. Nej, Se svar under fråga 1!

4. Nej, Se svar under fråga 1!

5. Nej, detta är inte en uppgift för EU.

6. Möjligen/inte tagit ställning. Se svar under fråga 1!

Eva Nisser

1. Ja

2. Ja, jag tycker det är en självklarhet att denna fria rörlighet ska gälla alla. Däremot ska lagstiftning om äktenskap, partnerskap och liknande frågor vara nationella. Detta   får dock inte möjliggöra diskriminering av personer som kommer från  länder med annan lagstiftning såsom beskrivs ovan. Alla medlemmar har skrivit under t.ex. Köpenhamnskriterierna och måste efterleva dessa.

3. Ja

4. Möjligen/inte tagit ställning

5. Möjligen/inte tagit ställning. Skulle frågan gälla EU vore mitt svar ja. Men Junilistan tycker inte det är en bra idé att 28 länder ”talar med en röst” utan vi tror att det är bra med många röster, inte minst i en sådan här fråga som förmodligen skulle blockeras och tunnas ut om alla ska säga ja.

6. Ja, Detta tycker jag är ett oerhört klokt och viktigt krav.

Att uppfylla kraven på mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter är nödvändigt för att bli antagen i EU. Kraven måste gälla även efter inträdet. Det är rimligt att det finns sanktioner för länder som inte uppfyller de mänskliga rättigheterna.

—Jörgen Appelgren

HBTQ frågor handlar om mänskliga rättigheter, en fråga som borde få större tyngd i EU.

—Camilla Lindberg

Jag är för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn i varje enskilt EU-land men jag anser inte att detta är en fråga för EU:s institutioner. Självklart ska transpersoner tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU. 

—Gail Ramsay