Folkpartiet

Så här svarade FP

Vi som fått frågor

1. Marit Paulsen
2. Cecilia Wikström
3. Jasenko Selimovic
4. Tina Acketoft
5. Erik Scheller
6. Jenny Sonesson
7. Staffan Werme
8. Robert Hannah
9. Maria Weimer
10. Jens Sundström

Har idag tre mandat i Europaparlamentet och tillhör parlamentets tredje största partigrupp, Alliansen liberaler och demokrater för Europa – ALDE.

I Folkpartiets Europaprogram nämns hbtq-frågor uttryckligen på två ställen. Under punkt 5 – ”Respektens och toleransens Europa” står: ”Diskrimineringen av hbtq-personer runt om i Europa måste upphöra.” Under punkt 37 – ”Bistånd för demokrati” står: ”Diskussioner kring sexuella och reproduktiva rättigheter samt hbt-rättigheter bör vara centrala i relationerna med länder som tar emot bistånd eller ingår samarbetsavtal med EU.”

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?

Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året.

Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer.

RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.

Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?

Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön.

Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap.

Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter.

RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”.

Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer.

RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.

Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?

Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten.

I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora.

EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering.

RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.

Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?

Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE.

Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.

Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna.

RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?

Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande.

Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar.

Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner.

RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

Marit Paulsen

1. Ja, Folkpartiet stöder det arbete som görs för att få fram ett nytt EU-direktiv om diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. På grund av andra medlemsländers motstånd går arbetet tyvärr trögt, men vi vill driva på för att nå resultat.

2. Ja

3. Ja, Folkpartiet vill höja ambitionerna i arbetet mot homofobiska och transfobiska hatbrott, både i Sverige och inom EU-samarbetet. EU har redan antagit en rättslig ram för arbetet mot rasistiska och främlingsfientliga hatbrott, och vi vill att arbetet breddas också till hatbrott riktade mot hbtq-personer.

4. Ja

5. Ja, Hbtq-personers rättigheter är just mänskliga rättigheter, och EU ska ha ett tydligt MR-perspektiv i sin utrikespolitik och sin biståndspolitik.

6. Ja, Folkpartiet har nyligen presenterat en rapport, som kräver att EU årligen offentliggör rapporter om hur medlemsländerna respekterar unionens grundläggande värden, genomför regelbundna tematiska utvärderingar för var och en av de grundläggande rättigheterna i EU:s rättighetsstadga och ger kommissionen möjlighet att dra ett medlemsland inför EU-domstolen för brott mot artikel 2 i Lissabonfördraget. Bland möjliga sanktioner finns frysning av utbetalningar av EU-medel och indragen rösträtt i rådet. Om EU ska leva upp till idealen måste vi vara tidiga, tydliga och trovärdiga mot medlemsländer som trampar på mänskliga rättigheter. Därför måste systematiska brott mot EU:s grundläggande värden få politiska och ekonomiska konsekvenser.

Cecilia Wikström

1. Ja

2. Ja, EU bör införa ömsesidigt erkännande av dokument så att de samkönade par som gift sig eller ingått partnerskap i ett medlemsland ska kunna få det erkänt i alla andra medlemsländer. Jag har flera gånger tagit upp detta med kommissionen, det är en självklar rättighet att den fria rörligheten ska gälla fullt ut för alla!

3. Ja, men EU ska inte kunna ändra yttrandefrihetslagarna i medlemsländerna, det ska fortsatt vara nationell kompetens.

4. Ja

5. Ja

6. Ja, självklart! Medlemsländer som bryter mot EU-fördragets artikel 2 om grundläggande värden, samt mot stadgan om de grundläggande fri- och rättigheterna ska få kännbara konsekvenser. Alla medlemsländer ska granskas i hur de uppfyller värdena och om de bryts ska man få sanktioner som indraget stöd, indragen rösträtt i rådet eller dragna inför EU-domstolen.

EU finns till för att skydda medborgarnas rättigheter, inte staters möjlighet att kränka sina medborgare. Alla lika värde är EU:s fundament och EU ska alltid vara en garant för dessa rättigheter!

Jasenko Selimovic

1. Ja

2. Ja,  att EU:s familjebegrepp inte fullt ut inkluderar samkönade par är en oacceptabel begränsning av hbtq-personers möjlighet att utnyttja den fria rörligheten.

3. Ja, EU har redan antagit en rättslig ram för arbetet mot rasistiska och främlingsfientliga hatbrott, och jag vill att arbetet breddas också till hatbrott riktade mot hbtq-personer. I sak anser jag att alla EU-länder bör ha lagstiftning mot hets och hatbrott. Jag är däremot mycket tveksamma till att ge EU makt att besluta om hur den svenska yttrandefrihetslagstiftningen ska se ut. När det specifikt gäller hetslagstiftningen anser jag därför det är bättre att arbeta för att varje land inför sådan lagstiftning. Europaparlamentet kan här en arena för att bilda opinion för detta. Något jag kommer verka för.

4. Ja

5. Ja, Hbtq-personers rättigheter är just mänskliga rättigheter, och EU ska ha ett tydligt MR-perspektiv i sin utrikespolitik och sin biståndspolitik.

6. Ja

Tina Acketoft

1. JA

2. JA

3. JA

4. JA

5. JA

6. JA

Helt omöjligt att inte bara hålla med er på varje fråga. Men jag är också medveten om att det är frågor som måste arbetas på mycket medvetet och strategiskt så att vi inte i farten förlorar mer än vi vinner i kampen för allas lika rättigheter. Det finns tyvärr mycket starka och välorganiserade grupper som skulle ta alla chanser att inte bara sätta stopp, utan direkt spola tillbaka de framgångar som nåtts i vissa av våra medlemsländer.

Erik Scheller

1. Ja

2. Ja

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Robert Hannah

1. Ja

2. Ja

3. Ja, men enbart om förslaget inte urvattnas av konservativa länder på ett sätt så att de skydd som redan finns i vissa länder inte sänks. I ett sådant fall borde lagstiftningen fastställa en lägsta-nivå så att länder som Sverige fortsatt kan ha ett högre skydd.

4. Ja

5. Ja. Särskild fokus bör ges till länder som avser att bli medlemmar i EU, t.ex. Serbien, Turkiet, Ukraina.

6. Ja, detta gäller även inom många andra områden där mänskliga rättigheter kan kränkas. T.ex. media i Ungern och romers behandling i Rumänien.

Maria Weimer

1. Ja

2. Ja

3. Ja, Folkpartiet vill höja ambitionerna i arbetet mot homofobiska och transofobiska hatbrott, både i Sverige och inom EU-samarbetet. EU har redan antagit en rättslig ram för arbetet mot rasistiska och främlingsfientliga hatbrott, och vi vill att arbetet breddas också till hatbrott riktade mot hbtq-personer.
Folkpartiet var också pådrivande för att lagstiftningen om hets mot folkgrupp utvidgades 2003 till att också omfatta hets med anspelning på sexuell läggning. Tyvärr levererade den parlamentariska yttrandefrihetskommittén, vars arbete låg till grund för den översyn av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen nu pågår, inte något underlag för att också inkludera hets med anspelning på könsidentitet. Vid nästa översyn av grundlagen bör denna fråga finnas med.
I sak anser vi alltså att alla EU-länder bör ha lagstiftning mot hets och hatbrott. Vi är däremot mycket tveksamma till att ge EU makt att besluta om hur den svenska yttrandefrihetslagstiftningen ska se ut. Vi gillar visserligen EU, men anser inte att EU ska kunna besluta om allt.

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Jens Sundström

1. Ja, absolut! Är det några frågor som EU verkligen kan göra skillnad i så är det MR-frågor i allmänhet och HBTQ- frågor i synnerhet.

2. Ja, absolut!

3. Ja

4. Ja

5. Ja

6. Ja

Tack för att ni finns! Ni gör ett toppenjobb!

Folkpartiet vill höja ambitionerna i arbetet mot homofobiska och transfobiska hatbrott, både i Sverige och inom EU-samarbetet.

—Marit Paulsen

Hbtq-personers rättigheter är just mänskliga rättigheter, och EU ska ha ett tydligt MR-perspektiv i sin utrikespolitik och sin biståndspolitik.

—Jasenko Selimovic

EU finns till för att skydda medborgarnas rättigheter, inte staters möjlighet att kränka sina medborgare. Alla lika värde är EU:s fundament och EU ska alltid vara en garant för dessa rättigheter!

—Cecilia Wikström