Feministiskt initiativ

Så här svarade FI

Vi som fått frågor

1. Soraya Post
2. Margaret Gärding
3. Stina Svensson
4. Maria Borgström
5. Alexandra Byröd
6. Jazz Monteanu
7. Margarethe Kuhn-Müntzing
8. Amany El Gharib
9. Karin Asp

Har idag inget mandat i Europaparlamentet.

I Feministiskt initiativs valplattform står följande under rubriken ”Sexualitet, identitet och reproduktiv hälsa”: ”I ett ökande antal EU-länder inskränks aborträtten under trycket från socialkonservativa och nationalistiska krafter.
Liknande krafter bidrar till att hbtq-personers rättigheter att bilda familj och leva öppet utan risk för hot och våld inskränks. Dessutom fråntas transpersoner rätten till sin egen kropp genom bland annat tvångssterilisering. Det är hög tid att börja se självbestämmande över den egna kroppen och rätten att leva öppet oavsett sexualitet, könsidentitet och könsuttryck som en självklar mänsklig rättighet.”

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?

Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året.

Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer.

RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.

Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?

Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön.

Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap.

Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter.

RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”.

Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer.

RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.

Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?

Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten.

I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora.

EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering.

RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.

Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?

Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE.

Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder.

Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna.

RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.

Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?

Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande.

Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar.

Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner.

RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

Soraya Post

1. JA, En självklarhet, en frisk politik måste ju utvecklas och gå fram där människan står i fokus,och att alla har lika värde ,alla skyddsnät ska naturligtvis vara jämlika,det är dags för en utveckling av oss människor ,teknik,industri utvecklas men inte vi, nu får det vara nog! Alla ska ha lika värde punkt slut och ja det kommer jag att driva i parlamentet och ser vikten av att ha kontakt med de organisationer som driver frågan.

2. JA, självklart.

3. Ja, jag stödjer detta förslag till 100%

4. Ja, absolut, alla rättigheterna är individuella och varje människa är lika i värde och VÄRDIGHET och universella

5. JA, 100% EU måste detta , vi borde ha lärt oss av historien nu vi har haft 66 år att läsa den politiska överenskommelse som samfundet skrev på 1948 Allmänna förklaringen plus de konventioner som tillkommit under åren, dags att leva upp till detta och ständigt hålla detta levande.

6. JA, Jag kommer att driva denna fråga så länge jag lever, som politiker, som aktivist, jag vore inte värdig om jag inte gjorde detta,det är mitt livsuppdrag.

Margaret Gärding

1. JA

2. JA

3. JA

4. JA

5. JA

6. JA

Stina Svensson

1. JA, Vi driver på för att läget för de mänskliga rättigheterna i ett ansökarland ska prioriteras minst lika högt i bedömningen som ekonomiska förutsättningar och det ska även följs upp i alla medlemsländer. Det innebär att en ökad vikt ska läggas vid respekten för kvinnors, hbtq-personers, funktionshindrades samt etniska, kulturella och politiska minoriteters mänskliga rättigheter.

2. JA

3. JA

4. JA

5. JA

6. JA, Se också kommentar från fråga 1. Det behövs en kontrollmekanism för att se till att medlemsländerna följer de kriterier som krävs inför ett medlemskap. Ett medlemskap ska medföra skyldigheter. Kränkningar mot mänskliga rättigheter ska utgöra grund för sanktioner.

Maria Borgström

1. JA

2. JA

3. JA, de enskilda medlemsländerna kan alltid gå längre i antidiskrimineringslagstiftning. Det finns ingen risk att något land i unionen skulle få sämre lagstiftning vid ett eventuellt nedröstat förslag alternativt om EU-parlamentet skulle ta ett direkt diskriminerande beslut. Därför är jag för ett beslut om detta på EU-nivå.

4. JA

5. JA

6. JA

Alexandra Byröd

1. JA

2. JA

3. JA

4. JA

5. JA

6. JA

Jag vill särskilt arbeta för framtagandet av en gemensam handlingsplan för MR med kontrollmekanism.

Jazz Munteanu

1. JA

2. JA

3. JA

4. JA

5. JA

6. JA

Karin Asp

1. JA

2. JA

3. JA

4. JA

5. JA

6. JA

En frisk politik måste utvecklas och gå framåt där människan står i fokus.

—Soraya Post

Det finns ingen risk att något land i unionen skulle få sämre lagstiftning vid ett eventuellt nedröstat förslag alternativt om EU-parlamentet skulle ta ett direkt diskriminerande beslut.

—Maria Borgström

Vi driver på för att läget för de mänskliga rättigheterna i ett ansökarland ska prioriteras minst lika högt i bedömningen som ekonomiska förutsättningar och det ska även följs upp i alla medlemsländer.

—Stina Svensson