EU-val

Vi ställde sex frågor i en webbaserad enkät till de översta kandidaterna för varje parti. Enkäten skickades till kandidater för de åtta riksdagspartierna samt till kandidater för Piratpartiet, Feministiskt initiativ och Junilistan. För alla partier, utom Feministiskt initiativ och Junilistan, skickades enkäten till de tio översta kandidaterna. Feministiskt initiativ och Junilistan har båda bara nio kandidater på sin respektive valsedel och enkäten skickades i båda dessa fall till samtliga dessa kandidater.

Sammanlagt skickades enkäten till 108 kandidater. Den sammanlagda svarsfrekvensen uppgick till 75 procent (81 st).

 

Hela undersökningen som PDF

Sammanfattning

RFSL har i denna rapport undersökt de svenska partiernas inställning i hbtq-frågor som beslutas på EU-nivå. Detta utifrån dels en utskickad enkät till de översta kandidaterna för alla partier som fick mer än 1 procent av rösterna i det förra EU-valet 2009, och dels utifrån hur de 20 svenska Europaparlamentarikerna har röstat i tio utvalda omröstningar i Europaparlamentet under mandatperioden som helt eller delvis berört hbtq-frågor.

En sammanlagd överensstämmelse i procent har räknats fram mellan partierna och RFSL:s ställningstaganden. Bäst överensstämmelse av de svenska partierna med RFSL:s ställningstaganden i EU-frågor har Miljöpartiet de gröna och Folkpartiet liberalerna, som båda uppnår en överensstämmelse på 100 procent. Det innebär att de kandidater från dessa båda partier som svarade på RFSL:s enkät alla svarade JA på alla frågor i enkäten, och att parlamentarikerna från dessa båda partier röstat för hbtq-personers rättigheter i alla de tio omröstningar om resolutioner i Europaparlamentet som ingår i denna rapport. Även Feministiskt initiativ uppnår en överensstämmelse med RFSL i EU-frågor på 100 procent, men då enbart utifrån enkätsvaren eftersom partiet inte haft någon ledamot i Europaparlamentet. Sämst betyg får Sverigedemokraterna (som inte heller haft någon ledamot i Europaparlamentet), vilka endast, utifrån enkätsvaren, erhåller en överensstämmelse i EU-frågor på 46,7 procent.

Eftersom de hbtq-frågor som behandlas i Europaparlamentet i de flesta fall redan är behandlade och avgjorda i Sverige på det nationella planet blir det svårare än i inrikesfrågor att definiera märkbara skillnader i inställning mellan flera av de svenska partierna. Detta då merparten av partierna, mer eller mindre, intar samma hbtq-vänliga hållning. Dock går det att se en skiljelinje i dessa frågor på EU-nivå mellan partier som bejakar det svenska medlemskapet i EU och partier som är EU-skeptiska, eller anser att EU:s mandat ska begränsas i förhållande till idag. Detta på så sätt att de mer EU-skeptiska partierna i mindre utsträckning är benägna att ge stöd åt att beslut i hbtq-frågor ska fattas på EU-nivå.

 

Fråga 1. Är du för antagande av ett EU-direktiv om förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?

Att ha upplevt diskriminering är en alltför vanlig erfarenhet bland hbtq-personer inom EU. I en studie från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) hade 32 procent av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året. Bland enbart transpersoner hade 38 procent upplevt diskriminering utanför arbetslivet under det senaste året.

Trots det finns inget gemensamt skydd inom EU mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet utanför arbetslivet. Homo-, hetero- och bisexuella skyddas av förbud mot diskriminering inom arbetslivet enbart, medan transpersoner skyddas, på ett indirekt och otillräckligt sätt, mot förbud mot diskriminering på grund av kön inom arbetslivet och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

EU-kommissionen presenterade 2008 ett förslag till EU-direktiv om förbud mot diskriminering inom områdena socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

I ett flertal EU-länder saknas det idag diskrimineringsskydd på grund av sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Direktivet skulle innebära införande av samma diskrimineringsskydd på grund av bland annat sexuell läggning inom hela EU. 2009 antog Europaparlamentet kommissionens förslag till EU-direktiv. För att det ska kunna träda i kraft krävs dock att alla medlemsländer ställer sig bakom det i ministerrådet. Beklagligt nog har denna process, att nå fram till ett beslut i ministerrådet, under de senaste åren blockerats av några medlemsländer.

RFSL anser att grundläggande diskrimineringsskydd på EU-nivå på grund av sexuell läggning och könsidentitet är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering inom EU:s medlemsländer.

  • Svarade Ja (68 st) 84%
  • Möjligen/inte tagit ställning (10 st) 12%
  • Nej (3 st) 4%
Fråga 2. Är du för att den fria rörligheten inom EU för människor utvidgas så att den också fullt ut gäller för samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap?

Fri rörlighet inom EU inte bara för varor, tjänster och kapital, utan också för människor, är en av de grundläggande friheterna inom EU. Den fria rörligheten för människor inom EU är dock inskränkt för den som har en partner av samma kön.

Den som är gift med en EU-medborgare av motsatt kön får följa med och tillerkänns sociala rättigheter när partnern arbetar i ett annat EU-land. Den som är gift eller registrerad partner med en EU-medborgare av samma kön får däremot bara följa med och tillerkänns enbart sociala rättigheter då partnern arbetar i ett annat EU-land som har lagstiftning om registrerat partnerskap eller lagstiftning om könsneutralt äktenskap.

Än mer komplicerat blir det om ett samkönat par tillsammans är föräldrar till ett barn, då gemensamt föräldraskap för två personer av samma kön inte erkänns i flera andra EU-länder, vilket gör att ett barn kan förlora sin ena juridiska förälder vid flytt till annat EU-land.

Följande EU-länder erkänner idag inte ett svenskt gift samkönat par som gifta eller motsvarande: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien och Slovakien. Att ta med sig en partner av samma kön vid flytt till någon av dessa länder kan därför vara förenat med omfattande och inte sällan oöverstigliga svårigheter.

RFSL anser att den fria rörligheten för människor inom EU ska gälla lika för alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

  • Svarade Ja (72 st) 89%
  • Möjligen/inte tagit ställning (9 st) 11%
  • Nej (0 st) 0%
Fråga 3. Är du för att EU inför gemensam lagstiftning mot homofobisk och transfobisk hets och homofobiska och transfobiska hatbrott?

EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har framfört att gemensam lagstiftning inom EU mot homofobisk hets och homofobiska hatbrott behövs. Detta skulle vara i linje med att det finns ett så kallat ramverksbeslut inom EU om sådan lagstiftning när det gäller rasism och xenofobi. Byrån menar att homofobi uttryckt i form av hets mot folkgrupp eller hatbrott mot enskilda individer ”behöver motarbetas runtom inom EU genom att en minimistandard för effektiv kriminaliserande lagstiftning tillförsäkras”.

Hbtq-personer är en utsatt grupp när det gäller både hets och hatbrott inom hela EU. Enligt en studie från FRA hade över en fjärdedel av alla hbtq-personer inom EU under de senaste fem åren upplevt våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Få medlemsänder har lagstiftning som möjliggör straffskärpning för hatbrott på grund av offrets sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Lagstiftning som förbjuder hets på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck saknas också i många medlemsländer.

RFSL anser att hbtq-personer bör skyddas mot hets och hatbrott på EU-nivå genom ett gemensamt förbud mot hets mot folkgrupp och att möjlighet till straffskärpning vid hatbrott finns inom hela EU.

  • Ja (59 st) 73%
  • Möjligen/inte tagit ställning (14 st) 17%
  • Nej (8 st) 10%
Fråga 4. Är du för att initiativ tas för att transpersoner ska få möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet och namn inom hela EU?

Den rättsliga situationen för transpersoner skiljer sig mycket åt mellan olika EU-länder. I långt ifrån alla EU-länder kan exempelvis transpersoner inom ramen för en allmän sjukförsäkring genomgå könskorrigerande behandlingar. Det är inte heller i alla EU-länder som det är möjligt att erhålla en ändring av sin juridiska könstillhörighet eller få en ändring av sitt förnamn till ett namn som stämmer överens med könsidentiteten.

I vissa länder åtföljs en möjlighet att ändra juridisk könstillhörighet med ovidkommande krav om att personen måste vara ogift eller steril. Diskrimineringen mot transpersoner är omfattande, med följd att våld mot transpersoner är vanligt förekommande och svårigheterna för transpersoner att komma in på arbetsmarknaden är stora.

EU har hittills inte tagit några egentliga initiativ alls för att motverka diskrimineringen av transpersoner och förbättra situationen inom medlemsländerna för transpersoner. Det förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av kön som finns inom EU täcker dock även de transpersoner som genomgått eller är på väg att genomgå könskorrigering.

RFSL anser att transpersoner måste tillförsäkras rätten att ändra juridisk könstillhörighet, utan uppställande av ovidkommande krav, samt ändra sitt namn till ett som överensstämmer med könsidentiteten inom hela EU.

  • Ja (54 st) 67%
  • Möjligen/inte tagit ställning (20 st) 25%
  • Nej (7 st) 8%
Fråga 5. Är du för att EU arbetar aktivt och strategiskt för upprätthållande av respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter runt om i världen?

Under de senaste åren har EU utvecklat nya instrument för att arbeta aktivt med att stärka respekten för hbtq-personers mänskliga rättigheter i världen. 2013 antogs riktlinjer i ministerrådet för arbetet med att stärka och skydda hbtq-personers mänskliga rättigheter. Hbtq-personers mänskliga rättigheter nämns också uttryckligen i EU:s strategiska ramverk och åtgärdsplan kring mänskliga rättigheter och demokrati, med målsättningar kring att ingå samarbeten med tredje land och att försöka uppnå konkreta åtaganden på området i internationella fora såsom FN och OSSE.

Europaparlamentet och kommissionen reagerar regelbundet när hbtq-personers grundläggande mänskliga rättigheter hotas och kränks runtom i världen. Därutöver ingår uttryckliga krav på respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i medlemskapsförhandlingar med EU:s ansökarländer. För att dessa grunder för en sammanhållen strategi för att verka för hbtq-personers mänskliga rättigheter ska kunna fortsätta utvecklas, krävs att EU systematiskt använder sig av de framtagna redskapen i sina diplomatiska kontakter och vid ingående av avtal med andra länder. Påverkan måste ske på ett sätt som anses mest strategiskt för att få länder att upphöra med kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter,

Det krävs också att en systematisk övervakning sker kring efterlevandet av skyddet för mänskliga rättigheter och införandet av diskrimineringsskydd i EU:s ansökarländer under alla faser av medlemskapsförhandlingarna.

RFSL anser att EU måste vara en pådrivande kraft i världen för förverkligandet av hbtq-personers mänskliga rättigheter.

  • Ja (73 st) 90%
  • Möjligen/inte tagit ställning (7 st) 9%
  • Nej (1 st) 1%
Fråga 6. Är du för antagande av en handlingsplan inom EU för mänskliga rättigheter vilken ställer upp krav på medlemsländerna som kan leda till kännbara åtgärder om de inte uppfylls?

Under de senaste åren har det i några EU-länder (varav Litauen utgör ett tydligt exempel) lagts fram lagförslag med syfte att begränsa yttrandefriheten kring frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Även försök att begränsa mötesfriheten för hbtq-personer har förekommit. Dessa initiativ åtföljs inte sällan av förslag om att anta regelverk som exkluderar hbtq-personers familjebildning från juridiskt erkännande. Även om EU, i form av företrädelsevis kommissionen och parlamentet, reagerar i fall då de ser att EU:s grundläggande värden om mänskliga rättigheter hotas i ett medlemsland har EU ont och verksamma instrument för att förhindra ett medlemsland från att bryta mot EU:s grundläggande värderingar. Under den kommande mandatperioden innebär EU:s pågående ratificering av Europakonventionen om mänskliga rättigheter ett tillfälle för EU att genomföra en övergripande och reviderande genomgång av EU:s lagstiftning och policies för mänskliga rättigheter. En sådan genomgång bör leda till en handlingsplan för mänskliga rättigheter, där minimikrav och riktmärken ställs upp för medlemsländerna och där underlåtenhet att efterleva kraven leder till kännbara sanktioner.

RFSL anser att EU behöver anta en intern handlingsplan för mänskliga rättigheter och utifrån den skapa en mekanism som möjliggör för EU att reagera på ett kraftfullt och effektivt sätt vid förekomst av brott mot mänskliga rättigheter i medlemsländerna.

  • Ja (60 st) 74%
  • Möjligen/inte tagit ställning (20 st) 25%
  • Nej (1 st) 1%

Läs mer om EU-valet hos EU-upplysningen

Den 25 maj 2014 är det EU-val i Sverige. Vi väljer då de 20 ledamöter som ska representera oss i Europaparlamentet i fem år. 

 

Till EU-upplysningen